Bild
Nästa artikel

Biltekniken blir allt mer sofistikerad

REDAKTIONSBLOGGEN
Det känns som vi är tillbaka i 1990-talet. Då gällde den blixtsnabba teknikutvecklingen datorerna, idag verkar det gälla bilarna. Har du koll på teknikutvecklingen under 2018?
Är det någon som minns de bidrag som man kunde få för att köpa en dator i PC:ns barndom? Både staten och arbetsgivarna var inblandade men den inhandlade datorn var omodern redan när man vandrade ut genom butiksdörren. Det var nya processorer, större minnen och mer komplicerade program, inte minst operativsystemen krävde allt mer. Eller så var det tvärtom. Större minneskapacitet möjliggjorde mer omfattande operativsystem.

Jag kommer ihåg de första datorerna. Inte de som tog upp hela rum och krävde ett eget kärnkraftverk för att kunna användas utan de datorer som i praktiken blev de första vanliga människor kom i kontakt med. 1981 köpte min arbetsgivare en minidator, en hiskelig historia med ett minne på 32 GB. Jo, GB. State of the art. Då var den för tiden minnesgigantiska hårddisken stor som ett fristående kylskåp med bänkhöjd, tålde inte vibrationer och med sex monokroma skärmar och en matrisskrivare betingade anläggningen ett pris på en halv miljon starka kronor. Likheterna med dagens smarta telefoner ligger snarast i att man kunde spara information även på minidatorn. Åtminstone en sparsam mängd text. Bilder var inte att tänka på, digitala foton hade inte sett dagens ljus och fotograferna oroade sig för att råvaran till analog film snart skulle ta slut. Sedan vet vi vad som hände, säljs det överhuvudtaget några filmrullar längre? Och en Kodak Instamatic känns som en stenålderspryl. Kodak förresten, en gigant på sin tid som allt för länge höll sig till en föråldrad teknik. Även Facit drabbades av motsvarande öde när datorerna på allvar slog igenom och skrivmaskinerna förpassades till museernas värld.


Kommer historian att upprepa sig i dagens bilvärld? Kanske det. Vi är i lindan av tekniken med självkörande bilar och i år lanserades exempelvis en automatisk husvagnskoppling där inte någon behöver besvära sig med några manuella moment. Och eftersom  dragkraften i elmotorn är för liten då de inte tål att överbelastas har husvagnar i år fått eldrift. Det väjs för potthål, hålls filer, bromsas och gasas och kommuniceras med molnet helt utan mänsklig hjälp. Och utvecklingen går blixtsnabbt, en bil tenderar även den att vara omodern redan när den levereras även om just husbilar har haft en något lugnare utveckling än vanliga personbilar. Men är det något som håller på att förändras? Blir protester som när en mobb anföll en självkörande bil i år bara en parantes liksom när det krävdes en man med en flagga framför bilen i bilismens barndom för mer än hundra år sedan? När det gäller IT-säkerheten har det i varje fall börjat röra på sig och ett samarbete har inletts för att förhindra hackare att kunna påverka bilarna. För vad skulle kunna hända om systemen plötsligt slogs ut och bilarna löpte amok? 

Förr kallades våra då släpbara men ändå mobila telefoner för biltelefon. Inte mobil och absolut inte smartphone. Telefonen krävde i praktiken fast installation i ett fordon. Där fanns ju en strömförsörjning som åtminstone medgav att man hann säga mer än bara "hej" innan telefonens inbyggda batteri på fem kilo eller mer gav upp. Batteritekniken har uppenbarligen blivit väsentligt mer effektiv sedan dess men är det nog? Då var en telefon i bilen lyxigt värre men nu är bilen i sig själv en telefon med SIM-kort och allt. Måste vara så enligt en lag som började gälla i mars eftersom varje bil ska ha eCall, ett system som själv ringer upp larmcentralen om bilen tror att den krockat eller snarare om föraren inte klarat av att hantera fordonet. Inget fordon krockar av sig själv. Än så länge. Skulle oturen ändå vara framme börjar försäkringsbolag att underlätta skadehanteringen med kamerateknik för att göra den administrativa hanteringen enklare. Enklare kanske det också blir att upptäcka mekaniska problem då de under 2018 introducerade mikrorobotarna numer kan undersöka till och med en motor från insidan.

Det är inte bara om fordonet krockas som tekniken har utvecklats under 2018. Bilar kommunicerar alltmer med varandra, åtminstone i konceptform. Med molnteknik ska bilar varna varandra för halka, utryckningsfordon, trafikstockningar och annat elände och syftet är att både förbättra halkbekämpning och minska olycksrisken. Beslut togs också om att det från 2021 blir lag på att alla nya bilar ska vara utrustade med autobroms, filhållningsassistent samt backkamera eller backradar. Under året började Jaguar Land Rover att testa en metod för att bilisterna ska slippa stanna vid trafikljus. Tekniken går ut på att bilen kommunicerar med trafikljusen via så kallad V2X-teknologi och får då information om vilken hastighet som bör hållas för att träffa omslaget till grönt ljus när bilen kommer fram till trafikljuset, automatiskt eller som rekomendation till föraren.

Att se och synas är förstås viktigt i trafiken och i takt med att krocksäkerheten ökats har också de så kallade A-stolparna som håller upp taket vid vindrutan blivit kraftigare. Redan tidigare har backspeglarna på enstaka modeller ersatts av kamera och skärm men under året kom motsvarande teknik för att trolla bort A-stolpen. Det är inte heller lyckat att köra åt fel håll på motorvägar och där har en ny teknik, Wrong Way Alert, tagits fram för att förhindra att förare kör upp på motorvägen åt fel håll. Annan teknik som visats upp under året är SSZ, en teknik för att få individuella ljudupplevelser där bara en enskild person hör exempelvis musiken.

Utvecklingen av nya förarstödssystem går i en svindlande fart och måste så göra för att självkörande bilar ska kunna bli verklighet. För vem vill inte ha en bil där föraren, eller vad denne nu kommer att kallas i framtiden, kan lapa latte och lyssna på favoritmusiken i en volym som skulle skrämt slag på medpassagerarna innan SSZ blev verklighet. För den utanför fordonet måste det vara en gudagåva att grafen upptäckts kunna ljudisolera bilarna bättre, annars hade de fotgängare som den annars så tyst passerande bilen skrämt slag även på dem om SSZ:n var urkopplad. Plötsligt känns den i oktober skärpta lagen om rattsurfning lika stenåldersmässig som Instamaticen, även om juristerna under året upptäckte att en läsplatta möjligen inte omfattas av lagen. Hur bilen ska kunna hantera en svärm av elcyklister som susar fram i hastigheter som inte är av denna världen mot rött nu när detta blivit tillåtet i Stockholm återstår att se. Kanske tur att hastighetsgränserna under året börjat sänkas till 40 km/t, något som många manuella förare inte riktigt förmår hålla men det blir säkert bättre med automatik. Inte minst om hastighetsgränserna blir variabla, vilket föreslogs under året. Likaså det där med att slå på ljuset vilket menas vara automatiskt men bara för ljuset fram, det i bak är fortfarande manuellt. Möjligen lättare att förstå för automatik än för människor i en tid då andelen som klarar körkortskraven nått en ny bottennivå. Under året visades även en vindruta upp som gör att synskadade kan läsa av omgivningen. Man får i varje fall hoppas att bilen tar de ombordvarande till rätt destination, allt fler manuella förare kör nämligen vilse med GPS visade en undersökning under året. I så fall är det tur att en annan undersökning visade att människor blir lyckligare av att resa och se nya platser och totalt sett har vi aldrig förflyttat oss så mycket som nu i bil.

De första självkörande bilarna finns nu ute på vägarna. Besökte du Caravan Stockholm i våras kunde du åka med en självkörande buss men den stora förändringen just nu ligger i alla förarstödssystem som lanseras på löpande band till alla bilar som ännu inte är hunnit bli självkörande. Lite som det där med operativsystemen jag beskrev i början av texten. Dessutom kan systemen i allt större utsträckning kommunicera med andra system och Trafikverket började därför utreda geofencing och även provat systemet i praktiken.

För att bilarnas teknikskifte ska fungera ska det drivas med elektricitet som lagras i batterier. Tunga historier som är allt annat än miljövänliga och ska laddas med ström som sett ur ett europeiskt perspektiv till nästan 80 procent produceras med fossila bränslen och tillverkarna oroar sig för tillgången på sällsynta jordartsmetaller vilka krävs för att tillverka dagens batterier. Är bilen tung, som en husbil, blir batterierna dessutom lika gigantiska som de till mobiltelefonerna i deras barndom. Kraven på lastvikt går med dagens batteriteknik knappt att uppfylla och EU tog därför ett principbeslut om att öka förarbehörigheten för B-kort till 4 250 kilo från dagens 3 500. Men regeln gäller bara så kallade nollutsläppsfordon som transporterar gods, frågan är bara hur länge det dröjer innan exempelvis en eldriven Ducato dyker upp som husbil. Ganska säkert kommer även en sådan eldriven husbil att i framtiden omfattas av totalviktshöjningen för B-körkortet.

Ska man vara ärlig så är dagens batteriteknik inte alls så miljövänlig som årets debatt generellt gjort gällande. Det har räknats fram och tillbaka och i denna infekterade fråga framhåller kritikerna att man måste köra en dieseldriven bil mellan 10-20 000 mil innan de utsläpp som dieselbilen orsakar kommit ikapp utsläppen från tillverkningen av batteriet. Ska elbilen bli så ren som väl alla vill krävs helt enkelt ny och förbättrad teknik. Satsningen på detta är massiv och när det nya skattesystemet bonus-malus infördes vid halvårsskiftet tillkom även ett bidrag på 60 000 kronor för att påverka försäljningen i positiv riktning men till och med november var det bara 6 053 av de totala antalet nyregistrerade bilarna på 285 414 stycken som var helt eldrivna. Under året upptäcktes även att var tionde bil som fått supermiljöbidrag exporterades. Kan bidraget jämföras med det för datorerna i deras barndom för att föra utvecklingen framåt? Uppenbart är att det behövs ett tekniksprång för att eldrivna husbilar på allvar ska bli ett alternativ. Dagens situation är att batterierna blir för tunga men det kan ändras snabbt. Toshiba visade hösten 2017 upp ett betydligt lättare och mer snabbladdat batteri och året innan visades ett batteri baserat på grafen upp. Försök har även gjorts för att låta karossen fungera som ett batteri. Allt detta till trots visade en studie att luften i Stockholm inte varit så ren på 50 år.

I december presenterades den första helt eldrivna husbilen som du kan gå in i butiken och köpa. Redan i sommar ska du kunna susa omkring i den. Många menar att räckvidden inte är stor nog, 20 mil bedöms oftast som alldeles för lite. Och det finns väl egentligen bara två sätt att lösa dilemmat, kraftfullare batterier eller annan teknik som gör batterier överflödiga.

Men det sker mycket i det fördolda eftersom dagens diskussion så ensidigt inriktar sig på elbilar som drivs med existerande litium-jon-batterier. Under året har ett israelskt-australiskt företag presenterat en strömproduktion som drivs av vatten, en teknik som kanske blir det där det som får allt som hittills varit att framstå som stenåldersteknik. Kan det bli så att batteridrivna bilar blir lika stenåldersmässiga som Instamaticen om några år? Mercedes presenterade en Sprinter med bränslecellsteknik, likaså Volkswagen som dessutom menar sig vara så klara att de skulle kunna starta produktionen omgående. AL-KO har istället presenterat en plattformsoberoende hybrid-teknik med fyrhjulsdrift. Iveco presenterade redan i slutet av 2017 en serie med renare motorer och för någon månad sedan motorer för biogas i tyngre fordon. När det gäller fossildrivna fordon ökades kraven för att få ner utsläppen ytterligare, både i ett längre perspektiv och genom att utsläppen testas i en ny körcykel som kallas WLTP. EU tog också beslut om att sänka koldioxidutsläppen från bilar.

Dethleffs presenterade inför 2018 en konceptbil som är täckt med solpaneler. Trots mängden av dessa räcker de inte till för att göra bilen helt oberoende av extern laddning vid normal körning men är kanske ett steg i rätt riktning. Modellen visades nog snarare upp för att väcka nyfikenhet.

Att hävda att 2018 inte inneburit ett tekniksprång ser ut att komma på skam. Kanske är trötta förare, som i år började övervakas med teknik, ett övergående problem. Ett problem som undersökts av Ford visar att bara rätt typ av bilkörning ger oss lyckorus och det är ju inte säkert att latten uppväger det, inte ens om vi kan surfa under färden. Kanske kommer 2019 att lösa även den frågan om utvecklingen fortsätter i samma takt som under 2018.

Gott Nytt Fordonsår!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.