Låten Minns i november den ljuva september har många kända artister framfört. Och visst kan man längta tillbaka när höstmörkret sätter in men på den här sidan årsskiftet har jag nog ändå siktet inställt på framtiden. För framtiden känns betydligt närmare nu än nyss trots att det bara handlar om några dagar.
Visst är det lite märkligt vad ett månadsskifte kan göra för det mentala tillståndet. Ändå är dagarna ännu inte påtagligt längre. Än. Visst några sekunder, kanske till och med någon minut. Inget som betyder något egentligen men ändå jo.
Irriterande granbarr som aldrig verkar ge upp byts ut mot tulpaner, vårens första tecken. Men då inomhus förstås. Redan den 15:e är det dags för tulpanens dag men utomhus brukar de första snödropparna synas i sydligaste Sverige redan om fyra veckor. Fyra veckor. Kanske redan innan dess. Smaka på det. Fyra veckor innan det börjar blomma utomhus! Ytterligare någon vecka och våren har anlänt. Den 22 februari ses som normalt men inte helt ovanligt med den 15:e. Då ska dygnsmedeltemperaturen vara över nollan. Nej, det är inte så långt bort.
Enligt kalendern ska dock vi som befinner oss längre norrut då fortfarande ha flera veckors vinter och snöskrapande framför oss. Kanske ha möjligheten att uppleva en trevlig skidvecka lagom till dess dagarna blir märkbart längre och dagsmejan sätter in. Glädjande nog, för en del, råder det ingen snöbrist vid våra skidorter och vintern sägs ju ha sin charm den också men personligen föredrar jag vårens värmande strålar och glädjen av att se våren vakna till med snödroppar, vintergäck och tussilago. Och krokus, även de kan ta sig an kung Bore. Kunna fara runt och upptäcka vårens spröda försök att skrämma iväg kung Bore. Först lite trevande, sedan mer på allvar.
I den vevan brukar en och annan husbilsförare också visa sig på vägarna vilket är ytterligare ett säkert vårtecken.
Visst känns det nästan som om våren redan är här?