Bild
Nästa artikel
Redaktionsbloggen

Vintern kan känna sig lurad

1 april 2014

Borgen blickar majestätiskt ner över Mosel

Det hör till att bli lurad den 1a april. Men faktiskt, jag känner bara till en som blivit rejält lurad idag. Det är Kung Bore. Ute är det 23 grader och blommorna står i sin fulla prakt.

Det är 1a april. Det hör till att bli lurad. Men jag kör runt på egen hand i västra Tyskland söder om Bonn och Köln och känner mig absolut inte lurad. Den som har större anledning att känna sig lurad är Kung Bore. Han trivs inte, tror jag mig ha förstått, när termotern i bilen visar 23 grader. Och jag menar utomhus i fall nu någon undrar med hänsyn till datumet.

Nu har jag förvisso låtit vår testbil, En Westfalia Columbus 640 E, rulla i makligt tempo ända sedan i morse för att redan tidig eftermiddag parkera vid Bernkastel-Keus, på en halvö i Mosel med gångavstånd till den charmiga staden. Jag har riktigt njutit av blomsterprakten, för här blommar körsbärsträden, gints, påskliljor, tupaner och massor av vita träd som jag inte riktigt har kläm på vad det är. Solen skiner och hade det varit i Sverige hade vi kallat det sommar. Men även här är det fortfarande vår, de skira boklöven har precis börjat spricka ut och jag känner mig riktigt nöjd med valet av både väder och årstid.

Men jag har även hunnit med en borg, Eltz, nästan uppe vid Koblenz, där Rhen och Mosel möts. Det var där bokskogen sågs efter promenadvägen. Däremot hoppade jag över Deutche Ecke, vilket den som inte varit där tidigare ska akta sig för att göra. Det kan nämligen ge besvär efteråt när man förstår vad man missar om landskapet passeras utan vederbörliga stopp. Vissa mer vederbörliga än andra.

Dagen har även inneburit mer vardagliga sysslor som att handla. Det var visserligen skönt att slippa köra de kanske dryga hundra milen till Breda-Weitenblick där bilen befann sig men då det behövdes både lite frukost och middagsmat så det blev till att fylla kylskåpet med allehanda varor. Det hanns ju irriterande nog inte med igår eftersom jag var i händerna på andra researrangörer. Väl i affären inser man vad hemmablind man är när man går fram till hyllan i affären och snabbt tar det som man är van vid. Här gäller att börja läsa på förpackningen och jag for till synes helt oplanerat runt i butiken. Det kan jag nog säga, jag lurade hela den vetenskap som utvecklats för att öka försäljningen genom hur varor är placerade. Och mjölken, den fanns vid ingången och inte alls längst in. Möjligen var jag trots allt lite oplanerad  för  jag lyckades glömma att köpa en disktrasa även om jag kom ihåg diskborsten.

Men april innebär att campingarna i Tyskland öppnar för säsongen. Det syns att folk börjat röra på sig och på vägarna möter jag hela tiden husbilar. Nu har jag tänkt mig en bit mat innan jag går och pratar med ett par grannar i en Rapido med schweiziska plåtar. De kanske har något lite guldtips om vad som ska ses, jag får väl höra.