Kraftigt höjd skatt för husbilar tillbaka från remiss

Det nya skatteförslaget bygger på ett system som kallas bonus - malus. Det innebär att fordon med högre utsläpp straffas för detta med högre fordonsskatt medan fordon med låga eller inga utsläpp subventioneras. Det tål att påpekas att alla värden räknas på utsläppen från fordonet, inte produktionen av de drivmedel som används. Tanken är att styra marknaden så att de drivsystem som staten beslutar ska subventioneras får en fördel gentemot andra. Dock ska skattehöjningar även gälla befintliga fordon i Sveriges, ur Europaperspektiv, förhållandevis gamla fordonsflotta.

Resultatet av lagförslaget beskrivs kortfattat av remissinstanserna som för dyrt för bilisterna, bara en förflyttning av utsläppen samt oklara konsekvenser, men av vissa även att det är alldeles för lite för att nå miljömålen enligt ett pressmeddelande från TT.

När förslaget presenterades skrev vi om det eftersom det kraftigt skulle fördyra innehavet av bilar och i synnerhet husbilar. Om räkneexemplen skulle vara representativa skulle vi stå inför en höjning från den vanliga skattenivån på 6 000 kronor per år för en husbil till 18 000. Hur representativa dessa räkneexempel är går inte att kontrollera men flera av remissinstanserna verkar enligt pressmeddelandet anse att förslaget bland annat kommer att bli dyrt för bilisterna. Det sammanfattas som att förslagen från utredningen får frän kritik av remissinstanserna.

Bland annat har Motormännen lämnat ett starkt kritiskt remissvar till Finansdepartement. De slår fast att skatten väntas öka kraftigt på redan registrerade fordon och drabba fordon där alternativa drivsystem inte kan ses som ett realistiskt alternativ hårt. De kritiserar även avsaknaden av höjd skrotningspremie och menar att miljöeffekterna blir begränsade om människor behåller sina gamla, miljöovänligare bilar.

- Vi tycker ju att en substantiell skrotningspremie på säg minst 10 000 kronor i ett svep skulle kunna göra en betydlig nytta, säger Fredrik Daveby, vd på Motormännen till TT.

Både Motormännen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kritiserar fördelningen mellan olika drivsystem och anser att biodrivmedel och etanol får för liten bonus jämfört med el- och laddhybridfordon samt vätgasfordon. Att systemet bör vara teknikneutralt anser också organisationerna Bil Sweden och Gröna Bilister. SKL riktar även kritik mot att förslaget är för gynnsamt för dieseldrivna fordon eftersom de bland annat släpper ut mycket kväveoxider. Enligt Naturvårdsverket krävs "avsevärt högre" straffbeskattning och Naturskyddsföreningen pekar på "en knapp synbar effekt".

Flera instanser riktar kritik mot att förslaget inte är tillräckligt utrett och att följderna av förslagen är oklara och det finns även kritik mot att systemet inte blir tillräckligt kraftfullt. 

Förslagen är tänkta att träda i kraft 2018, och regeringen ska nu analysera materialet.

TT skriver att de har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar men att hon vill återkomma längre fram.

Du hittar mer om själva förslaget i den relaterade artikeln.