För närvarande finns omkring 1,5 miljoner dieseldrivna personbilar och ytterligare en halv miljon dieseldrivna lätta lastbilar registrerade i Sverige. 2016 svarade dessa för 20 procent av Sveriges totala utsläpp av kväveoxider, varav den helt dominerande delen kom från dieselfordon i de senaste miljöklasserna, Euro 5 och 6.
– Eftersom medellivslängden för dessa fordon är 15-20 år kommer de att trafikera de svenska vägarna under lång tid framöver och släppa ut oacceptabelt stora mängder av kväveoxider, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU, säger Åke Sjödin, utsläppsexpert och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Under de senaste tjugo åren har andelen dieselpersonbilar ökat kraftigt, från omkring fem procent i mitten av 90-talet till nära 50 procent 2016. Parallellt med denna trend har luftkvaliteten i svenska städer inte förbättrats nämnvärt vad gäller kväveoxider, trots successivt skärpta miljökrav.
– I dag vet vi att dessa problem till stor del beror på att utsläppen från dieselfordon inte har minskat, vilket delvis är en följd av vissa biltillverkares fusk med avgasreningen i certifieringsproven, säger Åke Sjödin.
Någon utsläppskontroll av kväveoxider på den rullande fordonsparken görs i dag överhuvudtaget inte, vare sig i Sverige eller i resten av EU. USA har däremot länge i sina bilbesiktningsprogram utfört vägkantsmätningar med fjärranalys av avgaser från förbipasserande enskilda fordon, så kallad remote sensing. Det är också denna teknik som har använts för att bekräfta hur mycket högre utsläppen från dieselbilar är i verklig körning jämfört med vad vissa biltillverkare själva har uppgett.
IVL ska nu utvärdera om och hur screening av utsläpp i verklig trafik med remote sensing-teknik kan användas i bland annat den återkommande bilbesiktningen.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.