Bild
Nästa artikel

Kungen har paraderat i Vlčnov

TJECKIEN

Det är fest! Varje år sista söndagen i maj. Hästarna pyntas och den UNESCO-klassade färggranna paraden förbereds i den tjeckiska staden Vlčnov. Ett namn som knappast någon känner till och få ens kan uttala. Men något som ingen bör missa.

Den vita hästen som ska bära fram den blott tio-åriga Kungen frustar och stampar lite otåligt med hovarna medan den färggranna dekorationen försiktigt lyfts på plats av några unga kvinnor. Dekorationer gjorda i papper som vikts omsorgsfullt för att bli blommor och girlanger. Lika omsorgsfullt fästs de olika delarna ihop med nål och tråd. I det gamla huset, som numer är stadens museum, sitter folkdräktsklädda äldre damer som med flinka fingrar klipper och viker papper så att de yngre har fullt upp. Längre in i museet visas områdets historia upp och den handlar mycket om sprittillverkning. Här är även den tradition och mest känt är väl Slivovice. Men i det lilla museet visas det lokala och hantverksmässiga.

I ett rum bredvid förbereder sig en av ryttarna. Det är en viktig dag även för dem och de får bara chansen en gång i livet. De artonåriga pojkarna ska bli män och välkomnas som byns vuxna i en ritual som hållit på under lång tid. Den 10 till 12-åriga Kungen utses dock redan i januari och får rida den vita hästen men kläs i kvinnokläder och har en vit ros i munnen. Självklart är det en ära och familjen bjuder in till fest i sitt hem för sina utvalda gäster, hela staden befolkning på knappt 5000 invånare kan ju inte tillåtas komma. En väldigt stor del av de som under åren utsetts till Kung har nått höga positioner i samhället, inte sällan har de blivit borgmästare. Klart att familjerna satsar stort på att just deras son ska bli Kung. Att ha varit Kung ger status.

Traditionen baserar sig på legender som irrar sig in i historians mörka vrår, kanske ända till 1469. Ingen vågar med säkerhet säga sig ha svaret eftersom det finns flera olika legender men den mest välkända och kanske trovärdigaste hör ihop med ett krig mellan Ungern och Böhmen. Kungen från Böhmen besegrade sin svärson som var kung i Ungern. Svärsonen flydde och för att undgå upptäckt klädde han sig i en kvinnlig folkdräkt och täckte en stor del av ansiktet med en huvudbonad där band hängde ned och i munnen hade han en ros. Hans kompani skyddade honom men var tvungna att samla in pengar till nödvändiga förnödenheter. Denna muntliga legend har förts vidare från generation till generation. Idag rankas Ride of the Kings som en av Europas äldsta traditioner i sin genre och finns även med i Guinness bok om udda rekord.

Medan ryttarna förbereder sig och hästarna har flickorna tagit på sig sina fina folkdräkter som ärvts genom generationer och börjar att paradera upp till Kungens hus. Det är färggrant men huvudsakligen rött och vitt. Den manliga orkestern i täten är dock bara vitklädd och så är även ofta fallet med männen i lokalbefolkningen. Men visst finns det färggrant även här och så har många sina små fez-liknande hattar med en tofs på kanten eller möjligen en hatt av mer vanlig modell. Inte alla är festklädda men oftare än undantagsvis.

Plötsligt hörs musik i den lilla parken. Det är några av de festklädda männen som spontant ställt sig i en ring och börjat sjunga folksånger till någon som spelar fiol, dragspel, något blåsinstrument eller ett cittraliknande stränginstrument. Folkdräkten förhöjer stämningen, inte minst som den har en detalj som svenska folkdräkter saknar, ett snapsglas fäst i ett band med lagom längd så att glaset både kan fyllas och tömmas. Men det finns även en scen där invånarna från omgivande samhällen visar upp sina talanger. För i stort sett varje ort i området hade fram till andra världskriget sina egna ”Ride of the Kings” men det är idag bara fyra orter som upprätthåller traditionen, och det är bara den i Vlčnov som hålls varje år.

Miljön är inte så typisk för Östeuropa som man kan tro. Det har hänt mycket sedan kommunismen föll. Husen har fått färg, blommorna prunkar, vägarna har befriats från sina ojämnheter och atmosfären är gemytlig. I det lilla grönskande centrala parkliknande området trängs ett tjugotal marknadsstånd som erbjuder lokala läckerheter och hantverksprodukter. Krimskrams lyser med sin frånvaro men öl och vin finns i mängder.

Jag stannar till vid ett stånd från vilket det sprider sig en härlig doft av nybakat bröd och jag köper en bulle, eller nej. Bulle ska det nog inte kallas när det bakas som en cylinder även om den kryddas med kanel. Ljuvligt gott. Ståndet bredvid erbjuder öl. Förstås. Tjeckien är ett av de främsta länderna när det gäller detta och den hälls upp varsamt. Precis som riktig öl ska serveras trots att det är på marknaden och folk står i kö i den nästan 30-gradiga sommarvärmen. Jag betalar min halvliters öl, 30 kronor kostar den men eftersom kronorna är tjeckiska är det översatt till de svenska bara tolv. Prisnivån i Tjeckien är angenäm oavsett om det gäller öl, mat eller logi. Den äldre mannen före mig i kön till ölen tittar på mig och förstår att jag inte är från trakten. Han räcker sin nyserverade öl till mig och förklarar, så gott det nu går, att jag som gäst inte ska vänta i onödan. Sådant värmer i själen, ingen ska säga att tjecker inte har en vänlig attityd.

Plötsligt stannar allt upp. De unga männen från Kungens kompani försöker fånga publikens intresse och ropar högljutt till var och varannan från hästryggen. På sidan av hästen sitter en liten penningpung. Det skramlar av mynt som besökarna skänker. Kungens uppehälle måste ju säkras och kräver sin tribut av publiken. De drar sig upp mot Kungens hus. Snart finns alla där.

Kulmen på festligheterna, paraden, tar sin början och Kungen rider stolt med sin ros i munnen. Så har det gjorts här i Vlčnov varje år i över 200 år. Och han rider verkligen som en Kung på den vita hästen trots sin låga ålder. Kompaniet tar sig till tonerna av folkmusik stolt genom den lilla staden. Sträckan de rider är inte så lång men ändå finns plats för alla i publiken att stå på första parkett och de har ofta ett glas vin i handen som de köpt i något av stånden. Även vinprovning från någon av de lokala gårdarna hör till likväl som de speciella bakverk som bara kan avnjutas den här helgen. Och fortfarande ropar ryttarna till publiken och mynten fortsätter att skramla. Hela staden omges av festyran som späs på med fantastiska spontana uppträdanden, både under den viktiga söndagen men även under de övriga dagarna eftersom festligheterna tar sin början redan när helgen inleds.

Hit reser turister från hela Tjeckien men även några från andra länder. Men turistmetropol, nej så är det inte. Jag träffar ändå på en man från Schweiz och ser några med asiatiskt utseende. Uppenbart har ryktet om den här spektakulära folkfesten spridit sig till vana turister som söker unika kulturella upplevelser, kanske några har läst att den finns med på UNESCO:s lista över Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity. Det är lätt att förstå att den är UNESCO-klassad när man upplevt den. Men än så länge är den inte så stor att det blir vare sig orimligt turistigt, trångt eller oöverskådligt. Bara ett oändligt spännande och spektakulärt europeisk kulturarv. Något som måste upplevas på plats för att riktigt förstås.

GPS:  N49°01'29", E17°34'53"

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.