Enligt kalendern ska vi fortfarande ha flera veckors vinter och snöskrapande framför oss. Men så verkar det inte vara i år. Meteorologiskt har våren sedan länge anlänt till Skåne dit den inte normalt skall komma förrän den 22 februari och den har till och med tagit sig förbi och en bra bit norrut.

Här i Stockholm prunkar redan rabatterna av både snödroppar och vintergäck. Det är till och med så att någon enstaka tussilago och viol (!) har visat sig och då sägs det ju att våren har anlänt på riktigt, trots att vi borde ha fått vänta till den 16:e mars. Så mycket för den statistiken skulle man kunna säga. En och annan husbilsförare har också visat sig på vägarna vilket är ytterligare ett säkert vårtecken. Nu skulle det ju kunna vara någon vilsen vintercampare som inte riktigt hann med den försvinnande vintern, eller vad vi nu ska kalla den gångna årstiden i södra Sverige. Men glädjande nog, för en del, råder det ingen snöbrist från Dalarna och norrut så många har tagit tillfället i akt och besökt vintern. Mobila boenden är nuförtiden anpassade för sådana övningar trots att jag själv föredrar sommar och sol.

Så jag är inte den typen som klagar på den uteblivna vintern, tvärtom. Förberedelserna för vårturerna har kommit en bra bit på väg och en tur till Tyskland hägrar i helgen. Två veckor senare är det dags för Holland och jag hoppas att en och annan tulpan kan ha slagit ut och att den väntande husbilen kommer att erbjuda många glädjefulla mil. En ganska dum reflektion egentligen. Jag gillar ju att resa, jag gillar att våren har anlänt och jag gillar husbilen, det finns helt enkelt inget att oroa sig för. Tanken är att du ska få läsa lite om ett vårligt Holland så vi får hoppas på att vädergudarna står mig bi.

Nu är då frågan hur långt du själv kommit i förberedelserna för vårens premiärtur. Har du allt i ordning, luft i däcken och humöret på plats? Jag hoppas på det och att vi snart syns på någon naturskön plats efter vägarna! Väl mött och vänta inte för länge på att ta premiärturen!

Morgonen bjöd på både solsken och fågelkvitter och inte minst värme. Gårdagens sommarvärme var lovad att komma i repris idag och det gjorde den med besked. Mitt på dagen var det härliga 23 grader och det skall enligt prognosen bli ännu varmare i morgon.

Frukosten smakade utmärkt i friska luften och intogs sittande i campingstolen vid bordet i det överdådigt växande gräset. Så där satt jag tuggandes och tittade på pråmarna som i makligt tempo trafikerar Mosel. Ungefär som man drömmer om att det skall vara en härlig campingdag.

Så det kändes lite som en helgmorgon hemma. Jag hade redan tidigare bestämt mig för att ligga still på den här trevliga campingen vid Bernkastel-Keus en natt till. Att det blev en camping och inte en ställplats berodde på att det annars hade blivit för långt att gå till staden och den ville jag absolut inte missa. För den som skall hit kan jag nämna att det finns en parkering för husbilar i stort sett mitt i staden där det är gratis att parkera upp till sex timmar. Men nu blev det i stället en halvtimmes promenad för att nå Marktplatz, det berömda torget i Bernkastel-Keus.

Korsvirkeshusen där ser ut att kunna falla ihop vilken sekund som helst. Inte på grund av bristande underhåll, på det viset ser de ut att kunna vara byggda igår, utan för att husen under århundraden har satt sig och nu knappast har några räta vinklar kvar. Miljön är fantastisk och turisterna, som än så länge inte har hunnit bli odrägligt många, strosar upp och ner i de smala gränderna och sätter sig vid något café för att få sig en stor svalkande glass och någon form av kaffe. Och så var det den tidiga försommarens värme som gjorde sig påmind. Den trevliga staden bjöd faktisk på sig på ett sätt den sällan gör så här års. Det märks även hos lokalbefolkningen som begett sig ut och njuter av lunchen på en parkbänk eller i det gröna gräset.

Campingen börjar så sakteliga få fler gäster. Idag kom en husvagn och ställde sig på platsen bredvid mig. Jag antar att han tänkt sig stanna ett tag eftersom han förutseende nog även hade en gräsklippare med sig. Den hade han i en extra vagn som jag dessvärre inte såg hur han fick hit, han hade ju redan en husvagn efter bilen, lastad med massor av stolar, bord, parasoll och annat som säkert kan förgylla vistelsen här.

Men i morgon blir det till att börja resa vidare igen. Dels vill jag ju bekanta mig ytterligare med bilen och dels skall jag om några dagar vara i Holland för att titta på tulpaner. Sådana finns visserligen i full blom även här men inte i de mängder som i blomstermetropolen. Så nej, jag tror inte jag behöver knalla över till honom och fråga efter att låna hans gräsklippare. Tyvärr kanske jag ska säga för med det här vädret och den här platsen kan jag tänka mig att stanna länge.

Så nu lämnar jag er för den här dagen och sätter mig utanför i campingstolen, för trots att klockan är mer än sju på kvällen visar termometern härliga 20,5 grader.

I torsdags klockan fem på morgonen satte jag mig i redaktionens husbil och startade motorn. Den har inte körts många meter sedan Elmiamässan i höstas och kanske trodde vår McLouis att hon skulle få sova fram till våren, men icke.

Målet med min resa är att stilla campingabstinensen men även att hälsa på ett antal husbils- och husvagnshandlare i norra Sverige. Samtidigt får jag se hur redaktionens Mc Louis MC4 -15 är att bo i på vintern. Det är ju egentligen en husbil ämnad för vår, sommar och höst men jag har laddat inför kalla nätter med ett finskt MASA vintertäcke för hyttens utsida och thermogardiner från Kama Fritid vilka kläms fast invändigt på vind- och sidorutorna. När dessa rader skrivs har jag bara använt thermogardinerna vilket har räckt då det varit varmare än minus tio.
 
På väg från Stockholm så började det snöa innan Uppsala och det har snöat nästan konstant sedan dess i tre dygn. Trafiken flöt ändå på bra och jag mötte faktiskt tre andra husbilar under mina första 50 mil till "hockeystaden" Örnsköldsvik.
 
Mina första anhalter blev Magnus Bil i Själevad och PJ Husvagnar i Örnsköldsvik. Därefter fortsatte jag norrut till Umeå där det finns rätt många handlare med tanke på stadens storlek. Jag besökte Fritidsmetropolen, ML Husbilar, Caravancenter, och BW Fritid.

Se bildspelet och bildtexterna här intill för närmare beskrivningar av företagen och vilka produkter de säljer >>>>
 
I dag är det lördag men jag sover alltjämt i husbilen och just nu är det min bror utanför Vindeln som får agera ställplatsvärd. Det här blev första natten jag kopplade in el och det känns alltid lika befriande. Visst är det lite ojämn värme i "den rullande redaktionen" beroende på var i bilen jag befinner mig (hytten kyler mest) och Truma-pannan får arbeta flitigt. Nu är det dock bara 5-10 minusgrader ute så jag har inte hängt på vintertäcket än men jag hoppas på kallare grader längre fram under resans gång.

På återläsande!
Jimmie Öbom, chefredaktör Husbil & Husvagn
 

Jag hälsar på hos Sörberge Husvagnar i Timrå, norr om Sundsvall. De säljer Cabby husvagnar och Knausgruppens husbilar och husvagnar. Just i dessa dagar bygger de ut sin anläggning och 4-5 mars är det stor invigning av ”Nya Sörberge”. Förutom husbilar och husvagnar säljer de även snöskotrar och mopedbilar så det blir nog en hel del folk på invigningsdagen.
 
Därefter åker jag till Birsta Husbil som säljer Hymer, Polar, Carado och LMC. Även här byggs det ut och den nya verkstaden imponerar, den gamla har blivit hall för tvätt och rekonditionering. I verkstaden görs alla typer av jobb och jag får se en smart konstruktion för att hålla husvagnssidor innan montering. Den är gjord ”inhouse” och underlättar arbetet avsevärt på verkstaden.
 
Söder om Sundsvall finns Åströms fritid med Adria, Kabe, Dethleffs, Swift och Sunlight. Nya ägarna Rylander Bil, som i dag har Mercedes-Benz personbilar och lastbilar samt Peugeot, tar över verksamheten den 1 april i år.
Därefter åker jag söderut längs E4 och smutsar ner bilen ännu lite mer. Vitt är en utmärkt bakgrundsfärg till smuts. Bildspel hittar du här, eller intill artikeln.

--------------------------------------------------
Övrigt om Sundsvall, drakar och staden som försvann:
Den 25:e juni 1888 försvann hela Sundsvall i vad som än i dag räknas som Sveriges största brandkatastrof. Märkligt nog gick grannstaden Umeå samma öde till mötes bara 30 minuter senare.
I Sundsvalls fall var det en liten gnista från en ångbåt och för Umeås del var det en bryggeribrand som blev de ”tändande gnistorna” vilket gjorde tusentals människor hemlösa. Båda städerna byggdes som bekant upp igen, men de valde olika vägar för att skydda sig mot framtida brandkatastrofer.
Umeå valde breda gator kantade av björkar medan det ”nya” Sundsvall byggdes helt i sten. Därav namnet stenstan. Hirschska huset vid Stortorget i Sundsvall fick en vindflöjel i form av en drake och mängder av detaljer i staden smyckades med draksymboler som ”skyddade” mot bränder. Numera är draken en välkänd symbol för staden Sundsvall.
Förutom Sundsvalls charmiga stadskärna med alla stenhus finns ett par utkikspunkter för dig som vill se staden från ovan. Vägen upp på Södra Stadsberget (240 möh) är som en norsk slingerbult i miniatyr. I andra riktningen kämpar Norra Stadsberget (115 möh) om uppmärksamheten med friluftsmuseum och en stadspark med utkikstorn.
---------------------------------------------------

Nu tar min vinterresa en paus. Ett nytt nummer av papperstidningen ska göras klart i Stockholm. Snart återkommer jag eller någon annan på redaktionen med fler blogginlägg!

// Jimmie Öbom,
chefredaktör Husbil & Husvagn

I tider strax innan bilarna börjar köra själva och hjälpsystemen i bilarna blir alltmer avancerade står den mänskliga faktorn ut. Det är den som är den svaga punkten. Vi somnar, spelar Pokemon Go och gör en rad dumma saker, en del riktigt oförlåtliga faktiskt. Dumheterna orsakar krockar så varför ska vi tillåta sådant? Så efterhand byggs det in allt smartare funktioner som gör det svårt att begå misstag och snart är bilen smartare än vad du själv är. Lite som telefonerna.

Jag tillhör den generation som upplevt utvecklingen inom kommunikationen. Från en dum svart bakelittingest som skruvades fast via en sladd i väggen till en platt liten historia som stoppas i byxfickan och med vars hjälp alla blivit fotografer, doktorer, allvetare. Helt enkelt kan vi numer stoppa hela världens kunskap i denna byxficka och har vi ingen sådan finns det otaliga andra förslag på hur den följer oss på så nära håll att vi känner oss nakna utan den. Så var det inte för sådär trettio år sedan. De som hävdade att nittio procent av befolkningen, åtminstone den vuxna, skulle ha en mobiltelefon (då hette det biltelefon) vid milleniumskiftet ansågs som lite crazy. Och den som hävdade att telefonen skulle bli människans bästa vän ansågs än mer apart.

Idag tycker vi det låter apart med självkörande bilar. Det är ju roligt att sitta och rycka i växelspaken, hålla koll på bilen framför, bakom, vid sidan. Se till att den utrusande Pokémonuppslukade gångtrafikanten inte blir påkörd, kolla in någon av de otaliga skyltarna som upplyser oss om vilken hastighet myndigheterna anser är lämplig men absolut inte får överskridas medan vi försöker hitta något att roa oss med i bilens infotainmentsystem. Skriker dessutom barnet något i baksätet om internetuppkopplingen kan det få den mest jovialiska personlighet att börja få en lätt nervös blick. I synnerhet om det blixtrar till i ansiktet från fartkameran för att den där örnkollen på hastigheten inte var så skärpt som den borde varit. Plötsligt steg den lättröda nyansen i ansiktet till mer blodrött och det börjar bli svårt att hålla konversationen på en sådan där artig nivå.

Det är där dagens innovation kommer in. Bilen ska bli din personliga doktor men som med det mesta i övrigt idag innebär det något digitalt. Du kliver in i den nyckellösa bilen, tar på dig hälsoarmbandet och vips är du medicinskt övervakad. Visserligen kommer det säkert lösningar utan armband i framtiden, låter ju ruskigt obekvämt med den föreslagna ålderdomliga tekniken. Lite som med den gamla telefonens onödiga sladd.

Nåväl, övervakad blir du hur som helst men ge dig inte på att du kommer att uppleva det så. Plötsligt vet alltså bilen hur du mår och det kompletteras med sensorn som håller koll på dina ögon. Infotainmentsystemet väljer någon lämplig underhållning, lite uppiggande om det behövs, lite lugnande om det skulle vara bättre. För vad som är bäst väljer datorn åt dig och du kommer oftast att hålla med. Eftersom du klev in i bilen vid en viss tidpunkt vet bilen vart du förmodligen ska, du behöver bara svara "ja" lite lagom sömnigt, inget knappande på någon navigator här inte. Du får reda på att det är lite köigt så du blir föreslagen en alternativ väg. Så kan det då äntligen bära iväg.

Den adaptiva farthållaren håller örnkoll både på hastigheten och bilarna runtomkring. Filmarkeringarna håller koll på sidoriktningen och finns det, vilket Gud förbjude, ett potthål i vägbanan fixar tekniken en nätt liten undanmanöver. Pokemonspelarna kan känna sig trygga. Tekniken panikbromsar för dessa liksom för de totalt oberäknerliga cyklisterna. Och skulle vi prata om den kyligare årstidens halka talar bilarna i omgivningen om det för din bil som genast uppmanar dig att vara på din vakt för halkan. Plogbilen beställs digitalt av systemet så du behöver inte oroa dig för sådant.

Känner du dig lite sömnig, för det vet bilen, sätter den igång massagen i stolen, justerar temperaturen till den medicinskt korrekta, byter till lite mer uppiggande musik och föreslår att du ska stanna och ta en kopp kaffe. Jo den vet var närmaste fik ligger. Varför skulle inte navigatorn hålla reda på sådant i väntan på att kaffeautomaten flyttat in i bilen?

Låter det som en fantasi? Nja, allt det som beskrivits finns redan. Även den digitala doktorn som lanserades i dagarna. Det finns även bilar som rationaliserat bort den oberäknelige föraren. För varför ska vi hela tiden kompensera för den mänskliga faktorn när den inte behövs för körningen, eller kanske, hur länge ska vi acceptera att den får finnas kvar?

I det läget kan vi drömma oss tillbaka till den tid när hunden var vår bäste vän. Eller framåt då husbilen blir det. För varför ska vi någonsin lämna bilen?

Detta är en krönika skriven av er webbredaktör.

I en tid då körkortet fyller hundra år verkar regelverket ha blivit rent gaggigt. Eller så fyller inte körkortet hundra år. Kanske 101. Eller 115. Vem vet. I varje fall fanns det körkort som bara gällde vissa veckodagar. Det kanske inte var bättre förr men det känns i varje fall som det var det.

Förra året uppdagades det att Norge krävde C-kort för husbilar med en totalvikt över 3,5 ton. Så står det i regelverket sa de. Sverige menade att vårt undantag, grandfathers right, gällde. Inte alls sa Norge. Det finns inte angivet på körkortet och gäller bara internationellt, läs av EU, godkända fordonsklasser. Och svenska husbilar är personbilar. Klass 2. Sådan sekunda vara finns bara i Sverige.

Transportstyrelsen suckade efter flera års förhandlingar och skickade frågan till EU-kommissionen. Bland andra vi skrev om detta, pratade med såväl Transportstyrelse som Vegvesen och det blev liv i luckan. Norsk Vegvesen backade och nu godtar de vår grandfathers right. Så nu går det bra att köra tung husbil på B-kort om det gäller i Sverige. Men några hann hamna i juridiska processer innan.

B-behörigheterna har blivit en djungel och inte blir det bättre efter 1 juli 2017. Då kommer ännu fler specialfall, nu handlar det om automat eller inte automat.

Komplettera med ett E eller varför inte ta ett B96? Då gäller olika krav på växellåda (!) beroende på ekipagets vikt. Kanske. Och trodde du att ett B-kort inte tillät högre totalvikt för ekipaget än 3,5 ton? Glöm det. Det beror på släpets totalvikt. Samma tågvikt på släp och dragbil kan nu kräva olika behörigheter. Och ja, dragbil som i båda fallen är personbil.

Och färdskrivare.... Tunga husbilar ska ha en sådan. Om den väger mer än 3,5 ton. Ibland. Över 7,5 ton alltid. Och är du yrkeschaufför och omfattas av kör- och vilotidsreglerna blir det knepigt med tung husbil. Det gäller långtradarchaufförer. Men inte en del andra som kör tyngre fordon yrkesmässigt för de har olika regler beroende på vad bilen transporterar. Hur som krävs ett förarkort. Nej det är inte ett körkort. Ska ansökas om separat men även Transportstyrelsens kundtjänst har svårt med reglerna. Åtminstone enligt en av våra läsare.

Jag blir helt enkelt helt matt av alla varianter. Och nu späder man på med fler.

Hur i hela världen ska man kunna förklara vad och när man har rätt att köra för en stressad italiensk polis. Tur att de ger 30 procent rabatt på böterna om man betalar kontant. Och ja, de har utrustat polisstationerna med kortterminaler. Klart är i varje fall att man inte får köra i badtofflor i Tyskland eller tuta i Wien och där får man ingen rabatt på böterna.

Det beror förstås på vad var och en av oss prioriterar och även om vi kör husbil eller husvagn. Ändå, vågar vi påstå, är årets mest debatterade fråga vägtrafikskatten. Den har förts med utgångspunkt från husbilarnas situation även om en stark dragbil också är berörd.

Det blev kanske ändå inte så dramatiskt som många trodde och har inte heller rubbat intresset för husbilar. I skrivande stund visar försäljningsstatistiken på en ökning runt sexton procent och även om siffrorna innehåller en viss osäkerhet är det en fortsatt kraftig ökning. Att siffrorna föll efter halvårsskiftet var väntat, många handlare registrerade sina lagerfordon för att kunna erbjuda spekulanterna skattebilligare husbilar under hösten. Därför kommer nästa års siffror också att bli svåra att använda i jämförelsesyfte, något som kanske inte ska misstolkas som ett svalnande intresse när det inte spelar någon roll om husbilen levereras före eller efter halvårsskiftet. Först vid utgången av 2019 lär någon med säkerhet kunna säga något om utfallet. Även övriga länder i Europa redovisar höga försäljningssiffror och vi har skrivit om exempelvis Danmark som trots låga absoluta tal kan skryta med den högsta procentuella tillväxten medan norrmännen nöjer sig med att slå sitt eget tidigare rekord. Sveriges starka försäljning har i varje fall gett spännande spår i statistiken och Ducato är nu en av de vanligaste bilmodellerna, kolla in den överraskande statistiken! Att bilarna blir fler kom också att märkas på nummerskyltarna vars sista siffra numer även kan vara en bokstav.

Husvagnarna ligger i stort sett still så det är inte ett skifte från husvagn till husbil. Under våren såldes något färre husvagnar än 2017 men det tappet har tagits igen under hösten så att totalsiffran ser ut att bli någon enstaka procents minskning.

Sammantaget ser 2018 ut att bli ett av de starkaste åren på 2000-talet för fritidsfordon, kanske till och med det allra starkaste.

Baksidan av denna ökning av fritidsfordon är att det börjar bli fullt på både ställplatser och campingar. Det anläggs allt fler ställplatser men utbyggnaden räcker knappt till. Ett gott initiativ har varit att Gotland vid den senaste upphandlingen av småbåtshamnarna krävde att dessa för att komma ifråga även skulle erbjuda ställplatser vilket innebar att det blev sju nya varav en i Visby. Andra har drabbats av protester från grannar och blivit föremål för juridisk prövning som Grönhögen vars ställplats nu ser ut att få fortsätta på den nya ytan, strax bredvid den gamla. På vissa ställen utomlands har lokalbefolkningen tröttnat och infört restriktioner. Dock ordnar lantgårdar och liknande platser allt oftare gratis ställplatser, ofta utan direkta faciliteter men de flesta klarar sig gott med bilens utrustning i ett par dygn. I Danmark har ett par startat en tjänst som listar alla avgiftsfria ställplatser vilket väl får sägas vara ett gott initiativ och i maj kommer vår populära ställplatsguide med mängder av platser. Känner du till någon som ännu inte är med mailar du förstås till oss och tipsar på stallplats@husbilhusvagn.se!

Campingarna fortsätter att bli lyxigare och de stora aktörerna bygger ut, både till antal och standard så att de allt oftare får betraktas som resorts medan frågan om campingarnas regelverk kom att ifrågasättas. Det gör även att diskussionen om husvagnar på ställplatser fortsätter att skapa motsättningar, inte alla husbilister vill ha den höga standard som campingar allt oftare erbjuder och många husvagnsägare vill ha billiga och enklare övernattningsmöjligheter. De så kallade spiketälten kräver allt oftare bygglov och även vanliga campingars långliggare får motsvarande problem. Däremot kanske det blir lättare att koppla på husvagnen framöver eftersom det tagits fram ett helautomatisk system, tryck på knappen och bilens autonoma system gör resten.

De allt kraftigare restriktionerna för att köra dieseldrivna fordon i städer gör det successivt svårare att hitta centralt belägna ställplatser när det gäller större städer på kontinenten. Några reella utsläppssnålare motoralternativ har väl ännu inte dykt upp även om det redan i januari börjar säljas en eldriven husbil. Nackdelen är dock räckvidden, initialt talas om 20 mil vilket är i kortaste laget för de flesta. AL-KO har visat upp en hybridteknik medan andra fabrikanter har visat upp bränslecellsdrivna versioner men dessa finns ännu inte till salu, även om Volkswagen säger att det bara är att trycka på knappen för att starta produktionen och Mercedes kontrar med sin Sprinter. Fördelen med bränsleceller är att de blir räckviddsoberoende på samma sätt som de dieseldrivna idag. Problemet med alla alternativa drivsystem är att systemen är tunga och för att lösa det problemet tillåter nu EU en ökning av totalvikten på B-kortet till 4 250 kilo men bara om fordonet är ett nollutsläppsfordon och fraktar gods. Ändå är det en öppning som kan bli revolutionerande för husbilsbranschen och Norge anammar från början av nästa år. I Österrike kan det dessutom bli olika hastighetregler beroende på drivkälla. För att nu kunna veta vad man ska tanka infördes nya symboler som ska matcha mellan bil och pump. Det ska bli spännande att se vad 2019 har att erbjuda, kanske blir världspremiärerna på de stundande mässorna extra intressanta.

När det gäller gasol har det tagits fram en ny tillverkningsteknik som gör att det möjligt att framställa miljövänlig gasol medan palmolja inte längre får blandas i så kallad miljövänlig diesel, något som regnskogarna säkert tackar för.

Miljözonerna har som sagts brett ut sig och vignetterna, tillstånden, blir allt mer svåröverskådliga. Om inte varje stad så i varje fall varje land har sina egna regler, tillstånd och märken. Det finns numer en tjänst som sammanfattar denna djungelliknande flora för att missa någon lokal regel kan bli dyrt. Att man snart knappt kan se ut genom vindrutan om man gör en rundtur genom olika länder har ännu inte bekymrat våra makthavare men problemet har i varje fall börjat diskuteras, en samordning vore minst sagt välkommen.

När det gäller motorvägarna finns ändå en politisk vilja och ett principbeslut har tagits. Kanske kan vi se fram emot ett gemensamt EU-system inom rimlig tid men de aviserade avgifterna på Autobahn 2019 blev inte av. Våra vanliga svenska vägar har drabbats av problem när beläggningen har släppt och orsakat ett stort antal skador på passerande bilar medan halkvarningssystem där privatbilars system används för att öka säkerheten och VTI har startat ett projekt. När det gäller varning för utryckningsfordon införs ett system som varnar berörda fordon via 5G-nätet. Norge provar ett nytt grepp när det gäller i vilka körfält tunga fordon, inklusive husbilar, får köra i vilket ska förbättra både säkerhet och framkomlighet. Att de dessutom byggt en skönhetsprisad fyrfilig väg får ses som en extra bonus. Här i Sverige har det nya systemet för de som ska betala trängselskatt eller broavgifter skapat bilägare problem och många har fått betala häftiga förseningsavgifter.

De nya lastreglerna som Transportstyrelsen aviserade för två år sedan på mässan Caravan Stockholm kom av sig. De är inte stoppade men lär ligga på regeringens bord, något som inte låter lovande nu när dessa taburetter står obemannade. Vågar vi hoppas på en lösning 2019? Kort går det ut på att överlasten ska räknas mot totalvikten och inte lastvikten vilket vore både en rättvis och välkommen ändring. Andra länder har dock andra regler och böter, skillnaderna är stora.

Rattsurfningslagen lever inte upp till förväntningarna, alltför många tror fortfarande att det är viktigare med SMS än själva bilkörningen. Både Norge och Danmark skärper lagstiftningen och inför prickar i körkortet för de som inte kan lägga telefonen åt sidan medan de kör medan vi i Sverige fortsätter att enbart utdela böter om det inte är en läsplatta för då är det troligen tillåtet. Utbildningen för B-kort har visat sig ha allvarliga brister, under hälften klar numer proven i första omgången och fusket är utbrett men Transportstyrelsen svarar nu med att utreda en total översyn. Även regelbundna hälsokontroller vid förnyelse av körkort har diskuterats men Transportstyrelsen kom fram till att det inte finns några skäl för det, äldre förare har inte någon påvisbart högre olycksrisk. Att det däremot fortsatt är farligare att färdas utan bälte fastslogs igen och synprovningen visar på skrämmande resutat när det gäller förares synskärpa men vi kan ändå glädja oss åt att bilarnas ljus blivit allt bättre även om många luras att tro att systemen med automatisk påslagning fungerar problemfritt. Nästan lika problemfritt verkar det vara att passera en fartkamera i för hög hastighet, 99 procent lagförs inte och en man blev friad trots att han inte hade behörighet att köra sin tunga husbil.

Säkerheten på våra vägar fick sig en knäck under 2018 när antalet omkomna och skadade började öka igen och antalet alkoholpåverkade som är inblandade i olyckor är stort och därför föreslogs en ny yrkesgrupp för att kontrollera detta. Från 2021 blir det lag på att alla nya bilar ska vara utrustade med autobroms, filhållningsassistent samt backkamera eller backradar.

Det ska i varje fall bli tystare i bilarna framöver, ett nytt isoleringsmaterial med grafen som bas har tagits fram vilket ska göra bilar 17 procent tystare. Särskilt tyst var det nog inte i Åke Larssons traktor som vi utnämner till att ha gjort årets bragd i och med att han körde sin husvagn med sin traktor (!) tur och retur Skåne / Nordkap. 700 mil!

Det var lite om vad vi skrev om under 2018, nu börjar ljuset återvända och vi blickar fram mot ett intressant 2019. Självklart hoppas vi att du fortsätter följa oss!

P.S. Du har väl inte missat att ge dig själv eller en vän en prenumeration på tidningen i julklapp?

Rullar in på sena eftermiddagen i vackra Florens och får en bra plats på campingplatsen mitt inne i stan. Standarden på serviceanläggningens byggnader är sådär, men läget oslagbart.

Tidigt pa plats pa stora mässcentret vid flygplatsen i Stuttgart. Den stora turist- och campingmässan öppnar med positiva siffror: turismen ökade cirka 5 procent 2010 och alla är nöjda och glada. Nu ska jag ner i mässhallarna för att spana in nyheterna som berör oss i husbil och husvagn. Förväntar mig spännande saker framför allt fran Knaus som fyller 50 ar 2011...

Från trevliga Rastland i Nassereith i Österrike tar vi oss snabbt till staden Ehrwald. Några kilometer från stadens mitt ligger en suverän spa-camping där vi stannar Hymern och hoppar i skidkläderna för dagen är strålande vacker och här ska åkas skidor!

Tar kabinbanan upp till toppen och här uppe ser man ut över fyra länder: Österrike, Tyskland, Italien och Schweiz! Hur mäktigt som helst. Och en dröm för mig - jag har alltid velat se Zugspitze, tror att min farmor - som var bergsklättrare och tyska - bestigit denna topp någon gång på 30-talet.

Tar 

Efter en ansträngande kvällskörning på serpentinvägarna i Tirol hittar vi en bussparkering bland alptopparna. 

Rullar vidare på förmiddagen mot Innsbruck och Bolzano. I skidbackarna åker folk slalom.

Tar fel motorväg när vi ska till fabriken där testbilen väntar. Hamnar på autostradan mot Rom istället för Siena. Irriterande med dessa italienska motorvägar - tar man fel så får man köra långt för att kunna vända.

I Tavarnelle Val di Pesa väntar vår kontaktperson Anna Maria Afusi. Laikabilen är preppad och klar inne på fabriken. Vi flyttar över all pinaler som behövs för två dagars test mellan Hymerbilen till den halvintegrerade Laikan. Knappar in destinationen i gps:en och rullar mot Florens igen. Målet är Abetone där vi ska hitta snö enligt kollegorna på Laika. Syftet är att testa bilen i kallgrader och fota den i snön.

Vi har fått med oss snökedjor men vägarna är smala och folk kör som galningar. Stannar någon mil från slutmålet och parkerar för natten på en parkering i La Lima.

Visst är det så att vi är olika. Vissa älskar de ljusa kvällarna. Jag älskar morgonens stillhet. Fågelkvittret är det enda som stör tystnaden och det har jag inget emot.

Det nordiska ljuset är speciellt. Det lockar turister från när och fjärran. De nära vill byta utsikten över nästa hus mot utsikten över nejden. Den fria horisonten. Med lite tur ser man ett rådjur och är man försiktig kan man iakta dem länge där de går och betar det fuktiga gräset. Det ger ett lugn som få platser numer kan erbjuda. Men friheten att övernatta på det här sättet är för min del sommarens krydda.

De långväga turisterna ser detta som exotiskt. Visst finns den fria horisonten även söderut. Även där kan mornarna bjuda på stillhetens charm. Lite varmare än i Sverige. Men den fria horisonten är så mycket svårare att hitta. Lika mycket som vi nordbor gärna byter ut den bistra vintern mot söderns värme väljer söderns turister att byta ut nattens mörker mot nordens speciella ljus. Visst har alla platser den blå timmen men morgonens ljus är speciellt. Särskilt nu när dygnen är som ljusast.

Det är inte att undra på att allt fler turistar i Sverige. Campingarna är redan hårt bokade men det de vill uppleva finns inte alltid just där. I Frankrike blir det allt mer populärt att ta sig ut på landsbygden. Nya tjänster erbjuds där naturen står i centrum. Den fria horisonten igen. Tystnaden. Stillheten. Det rogivande. En affärsidé som lockar många men här har vi det i överflöd. Behövs ingen organisation för det. Mer eller mindre bara att respektfullt bege sig ut och hitta sitt paradis.

Och som inga andra har vi med husbil eller husvagn möjlighet att skapa vår underbara morgon.

Glöm inte att det man till slut ångrar mest är det man inte gjort. Det är nu som möjligheten att uppleva naturen är som bäst. Det vårskira. Krispiga. Att parkera där täckgardinerna inte behövs. Bara att ligga och njuta av horisonten. Ljuset. Djuren.

Nu ska jag göra mig en kopp kaffe och bara njuta. Innan dagsljuset skrämt bort morgonens stämning.