Bild
Nästa artikel

Drömmen om en egen glänta

BLOGG
”Om du kunde åka precis vartsomhelst med husbilen nu, vad skulle du välja?” Det var dagens fråga över den lättjefulla croissant- och café crèmefrukosten, som numera tenderar att pågå fram till lunch.
Oh, hur saligt att få vaandra … I franska vinfält till exempel.
Oh, hur saligt att få vaandra … I franska vinfält till exempel.

Själv satt jag och stirrade ut över vår franska hemmahamn där fartyget O Deep One, som normalt avsaltar havsvatten, numera tillverkar enorma volymer med handsprit varje vecka. Lördagsfärjan från Marocko har slutat komma för längesen, utom en snabbis förra veckan då den släppte ut ett tjugotal franska husbilar från fordonsdäck. En specialinsats för husbilsresenärer som inte släpptes in för transit genom Spanien, läste vi senare i lokalpressen.

Nu längtar vi efter fast mark och sköna miljöer en bit in i landet.
Nu längtar vi efter fast mark och sköna miljöer en bit in i landet.

Mina tankar drog inte vidare ut över havet utan till fast mark. Jag längtar så outsägligt mycket efter vandring, jag drömmer hallucinatoriskt om att få komma ut på de härliga utprickade lederna genom vinfälten i Languedoc, världens största sammanhängande vinodlingsdistrikt. Som består av oändliga slätter, men också utmanande berg och böljande kullar att utforska.

Doften av varma barr från pinjeträden lockar denna knepiga vår.
Doften av varma barr från pinjeträden lockar denna knepiga vår.

Eller pinjeskog. Tänk doften av varma barr och den prunkande grönska som har satt full fart nu. Att få ta husbilen till något nytt fint ställe där vi kan sträcka på benen i några timmar, släppa Cheeta i full frihet och plocka fram termosen och mackorna. 
Det är inga jättehöga anspråk, men helt ouppnåeliga just nu

Bobos svar på frukostfrågan blev annorlunda:
”Jag vill till Glaskogen. Gud vad jag längtar efter en vanlig svensk skog!”
Och det slår oss vilken ypperlig husbilsdestination Glaskogens vildmarkscamping i västra Värmland måste vara när avstånd ska hållas. Här pratar vi inte om några fyra meter utan kanske tjugofem, och varje campingtomt har en egen glänta i skogen med en elstolpe för den som vill, men framförallt en eldstad att grilla över eller bara mysa och värma sig vid.

Cheeta väntar på korven som ska grillas över den högst privata elden i Glaskogens camping i västra Värmland.
Cheeta väntar på korven som ska grillas över den högst privata elden i Glaskogens camping i västra Värmland.

Vandringslederna i området är inte alltid jättekul; vissa sträckor går på tråkiga vägar och terrängen är planterad industriskog av den monokulturella sort vi ser överallt, men rätt vad det är sticker stigen upp på en fin höjd med utsikt eller in till en liten tjärn där kanotister glider fram i stillheten

På Glaskogens vildmarkscamping kan du hålla dig avskild i en egen glänta.
På Glaskogens vildmarkscamping kan du hålla dig avskild i en egen glänta.

Med en satellitbild på google maps bör man också kunna lokalisera ett och annat kalhygge där det kan löna sig att söka efter murklor så här års. 
Det var längesen vi slutade tillaga murklor, för om man nu ändå måste koka ur dem flera gånger för att avgifta dem blir det inte mycket smak kvar. Men det är inte det murkelplockning handlar om. Det är killet i magen när man upptäcker en klump med den där väldigt speciella djupbruna färgen mellan stubbarna på hygget. Och en till, och en till …
Det är som att meta och vara rätt säker på att det bara finns mört att få i den vassruggen. Spelar ingen roll, det är härligt ändå när flötet försvinner.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.