Larmtjänst larmar om bedrägerier

Trots ökningen och den halva miljard som aldrig ersattes då kraven misstänktes vara bedrägerier är det synliga sannolikt bara toppen av ett isberg. Enligt de bedömningar som görs av branschen ligger det verkliga talet betydligt högre, någonstans mellan tre och sex miljarder av försäkringsersättningarna torde kunna hänföras till bedrägerier. Det betyder att varje hushåll i genomsnitt betalar betydligt mer än en tusenlapp om året för att finansiera bedragarna. 

Det ska ställas i relation till att den svenska försäkringsbranschen årligen hanterar ungefär två miljoner skadeärenden och betalar ut drygt 50 miljarder kronor i skadeersättning. Enkelt sagt, premierna skulle kunnat vara i storleksordningen tio procent lägre om inte försäkringsbedrägerierna fanns.

För att kunna vara konkurrenskraftiga är det viktigt för försäkringsbolagen att aktivt försöka motverka försäkringsbedrägerier. Även gemensamma kontroller är betydelsefulla och under 2018 genomfördes kontroller när det gällde arrangerade trafikolyckor och om detta fortfarande var ett problem. Av 190 fördjupade bedrägeriutredningar av trafikolyckor som misstänktes vara arrangerade beslutades att inte betala ut ersättning för 166 av dessa till ett uppskattat värde av drygt 9,5 miljoner kronor.

Larmtjänst tillhandahåller vissa branschgemensamma utredningstjänster såsom fordonsanalyser, brandtekniska utredningar, dokumentanalyser och utredningar i utlandet. Utredningsåtgärderna ökar möjligheten  att avslöja bedrägeriförsök och säkerställa att rätt ersättning betalas ut till försäkringstagaren.

Under 2018 polisanmäldes totalt 542 försäkringsbedrägerier och av dessa kom 318 från försäkringsbolagen. Trots att försäkringsbolagen enbart polisanmäler väl styrkta fall och där det alltid finns en identifierad misstänkt gärningsman är det enbart en fjärdedel av polisanmälningarna som leder till åtal.

– Det är ett problem att så många polisanmälda försäkringsbedrägerier läggs ner. Av den orsaken polisanmäler försäkringsbolagen endast en liten andel av de bedrägerier som faktiskt upptäcks, säger Mats Galvenius, vd Larmtjänst.

De misstänkta bedrägerierna fördelar sig olika över landet där Larmtjänst menar att västra Sverige är extra hårt drabbat men även Skåne och Stockholm ligger högt. När det gäller orsakerna till den uteblivna ersättningen är att det i 41 procent av fallen inte kan styrkas att skadan inträffat, i 21 procent att försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter vid tecknandet av försäkring och i 12 procent av fallen att skadan är arrangerad. 2016 upptäcktes en bedrägerihärva där ett kriminellt nätverk kunde kopplas till över 200 arrangerade trafikolyckor.

Försäkringstagare födda på 1980-talet och 1990-talet är överrepresenterade likväl som män, vilka utgör 68 procent av fallen. När det gäller motorskador avslöjades misstänkta bedrägerier för 145 miljoner kronor. I en attitydundersökning ansåg 90 procent att försäkringsbedrägerier är ett allvarligt brott och hälften av de tillfrågade kan tänka sig att anmäla en person de vet har begått försäkringsbedrägeri. Men problemet är brett, i en attitydsundersöknings som Larmtjänst gjorde i slutet av 2016 svarade 7 procent att de medvetet kan tänka sig att öka värdet på det de försäkrat och eller att lägga till påhittade föremål för att få ut mer pengar från sitt försäkringsbolag.

– Det är viktigt att alla förstår vad som är ett försäkringsbedrägeri och att detta faktiskt är ett allvarligt brott med fängelse i straffskalan. Man får heller inte glömma att det är alla ärliga kunder som drabbas av bedrägerierna så som höjda premier, säger Mats Galvenius.

För att utreda varför så få polisanmälningar går vidare till åtal har försäkringsbranschen tillsammans med Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort en studie studie som tar sikte på den urvalsprocess som sker genom hela kontroll- och rättskedjan.

"Försäkringsbedrägerier - en selektionsstudie"