Överklagad skatt på husbil avslogs

Under en period överklagade en rad husbilsägare skattenivån på sina husbilar då de menade att det (enda) värde som fysiskt fastställts på husbilens koldioxidvärde var det som skulle ligga till grund för beskattningen. Eftersom det vid registrering av en personbil klass II inte finns någon tillförlitlig uppgift om koldioxidutsläpp vid blandad körning, baseras den skatt som verkligen tas ut på ett administrativt bestämt värde. Detta eftersom basfordonets värde inte inkluderar bodelen varför myndigheterna menat att basfordonets värde inte kunnat ligga som grund för beskattningen. Trots detta har Skatteverket behandlat olika fordon olika, vissa har fått sin skatt faställd med basfordonets värde medan andra har fått värdet fastställt till det beräknade.

En ägare som drog ärendet vidare har nu i Förvaltningsrättens dom daterad den 27 november 2018 inte fått gehör för att skatten ska fastställas till basfordonets värde. I detta fall angavs det uppmätta värdet till 189 g/km medan vägtrafikregistret (Bilregistret) angav 219 g/km. Förvaltningsrätten skriver i domen att det inte finns några uppgifter om att koldioxidutsläppet mätts på den färdigbyggda husbilen.

Ärendet behandlades av Skatteverket den 29 juni 2018 där de beslöt att inte ändra beräkningen av fordonsskatt enligt skälig grund gällande den klagandes husbil. Detta överklagades av husbilsägaren till Förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten anger att basfordonet har en vikt på 1 761,5 kilo medan Skatteverkets bedömning är att hans husbil har en vikt i körklart skick på 2 900 kilo. Enligt kontrollvägning på en kontrollstation som används av polisen är vikten 2 400 kilo.

Det registreringsbevis som ligger till grund för detta fall är från den 26 mars 2015 och årsmodellen anges av vägtrafikregistret till 2015.

I domen skrivs att:

Uppgift om fordons utsläpp av koldioxid hämtas i vägtrafikregistret (1 kap. 6 b § vägtrafikskattelagen [2006:227]).

Fordonsskatten tas ut med ett grundbelopp och ett koldioxidbelopp för hus- bilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2010 (2 kap. 7 § vägtrafikskattelagen).

Om det finns synnerliga skäl ska Skatteverket besluta om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt (2 kap. 21 § vägtrafikskattelagen).

Om vägtrafikskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret eller med stöd av en verkställd utredning, ska den beräknas efter skälig grund (4 kap. 10 § vägtrafikskattelagen).

Förvaltningsrätten fastslår att det inte finns några synnerliga skäl för nedsättning eller befrielse från fordonsskatt. Av utredningen framgår att det värde på husbilens koldioxidutsläpp som den klagande åberopat på 189 g/km uppmätts för grundfordonet (chassit) och alltså inte för den färdigbyggda husbilen. Förvaltningsrätten anser i likhet med Skatteverket att värdet 189 g/km därför inte kan användas vid beräkningen av den färdigbyggda husbilens fordonsskatt. Av utredningen framgår också att något värde på husbilens koldioxidutsläpp inte har uppmätts sedan den blivit färdigbyggd. Förvaltningsrätten anser att koldioxidutsläppet och därmed fordonsskatten av denna anledning får bestämmas enligt skälig grund.

Den klagande har inte lämnat något underlag som tyder på att vare sig värdet på koldioxidutsläppet eller fordonsskattebeloppet är för högt beräknade. Han har inte heller lämnat något underlag som styrker hans uppgifter om att fordonets vikt skulle vara lägre än den som använts vid beräkningen. Några skäl för nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt har inte kommit fram i målet.

Domen går att överklaga.