Självkörande fordon problem vid krock

I dagarna har VTI färdigställt den första nordiska och nationella rättsvetenskapliga studien i ämnet. Projektets övergripande fråga är: Hur konstrueras ansvar och ansvarsutkrävande i rätten och hur svarar dessa mot teknik- och systemutvecklingen av självkörande fordon på väg? Frågan fokuserar på centrala straffrättsliga principer och bestämmelser. 

– Undersökningen visar att konstruktionen för straffrättsligt ansvar genom allmänna regler, begrepp och principer, inte är avpassad för självkörande fordon, säger Wanna Svedberg, forskare på VTI.

Nuvarande nationella regelverk utgår från en fysisk person, ett rättssubjekt, som kan ställas till svars för sina handlingar. Rättssubjektet i sin tur baseras i grunden på föreställningar om människan som en autonom individ. Som sådan är hon rationell, moralisk och fri som inte låter sig påverkas av yttre faktorer. Ett problem är då att tekniken avses att helt eller delvis ersätta föraren. 

Det rättsliga synsättet skiljer sig markant från hur autonomi förstås inom artificiell intelligens. Därigenom utmanar och förändrar tekniken på olika sätt de grundläggande rättsliga förutsättningarna kring frågan om ansvar, men också rättens syn på människan och hennes egenskaper och förmågor. Studien argumenterar för att begreppet autonomi bör förstås som ett relationellt begrepp eftersom det inkluderar interaktionen mellan människa/maskin. 

– De rättsliga krav som ställs för att en gärning ska anses ha begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet, blir förenade med betydande svårigheter vid bedömning av ansvar när fordonet styrs av det automatiska körsystemet, säger Wanna Svedberg.

Rätten bör ses som en aktivt skapande positiv kraft som är med om att avgöra samhällsstrukturen och dess utveckling, till gagn för de som ska verka i samhället. Rätten bör därför styra utvecklingen av automatiserade fordon på sätt som främjar de fördelar som dessa skulle kunna medföra, för den enskilde och för samhället i stort, konstaterar forskaren.

– En viktig slutsats i studien är att nuvarande konstruktioner för straffrättsligt ansvar inte är avpassade för annan än mänsklig medvetenhet och därmed inte heller för teknologin för självkörande fordon. 

Enligt författarens upp­fattning är det svårt att idag rättfärdiga en kriminalisering. En kriminalisering enbart på den grunden att det rör sig om ett självkörande fordon är svår att förena med övergripande rättsprinciper.

VTI rapport 915