Bild
Nästa artikel

Dags för svamp med experter

BOHUSLÄN

Den 22 september öppnar årets tre dagar långa nyproducerade svamputställning på Bohusläns museum i Uddevalla. Utöver att det visas upp arter för den som vill lära sig mer gästas museet av författaren Anders Hirell som berättar om hur svenskarna förhållit sig till svamp som mat genom historien.

Den stora svampfesten firar 30-årsjubileum och pågår 22-25 september. Det är en demonstration av drygt 200 arter färskplockade svampar som visas på bord på Hyllan på museet. Svampkonsulenter och medlemmar från svampsällskapet Musseronen berättar och artbestämmer svampar som besökarna tar med sig. Denna del har utvecklats till en av de förnämsta i landet.

Svamp - ”Floras vandrande pack” är ett uttryck myntat av Carl von Linné och dessutom en nyproducerad utställning av Bohusläns museum. Den handlar om svamparnas liv och svenska folkets förhållningssätt till svamp som föda genom hundratals år. Denna del av utställningen pågår 22 september-16 oktober.

Vet du vad en svamp är?

En svamp är varken ett djur eller en växt. De utgör en egen grupp. Carl von Linné hade problem att sätta in svamparna i sitt system över levande organismer. Han placerade dem i egen grupp som han kallade Chaos och till undergruppen Vermes (maskar). Han ansåg därför att svamparna var ”Floras vandrande pack”.

Svenskarna är ett svampälskande folk som trotsar myggor, huggormar och älgar i jakt på skogens skatter. Så har det dock inte alltid varit. De första tecknen på att vi började använda svamp i matlagningen kan vi spåra till 1600-talet. Det var svenska adelsmän som då tog med sig bruket att äta svamp från kontinenten till Sverige. Det kungliga hovet var först med att äta svamp och det förmögna borgerskapet tog ofta över adelns vanor. Utanför städerna var det ”fint folk” på herrgårdar och slott som ägnade sig åt denna nymodighet. Hos landsbygdsbefolkningen höll motståndet mot svamp som människoföda i sig länge. 


Det går nog att säga att det var först en bra bit in på 1900-talet som vi svenskar började äta svamp. Samma tveksamhet till svamp som föda delade vi med övriga skandinaver, holländare, britter och stora delar av de tysktalande folken.

Indianerna i Nordamerika började inte äta svamp förrän den vite mannen kommit dit. Men i Ryssland och i de slaviska länderna åt man svamp i mängder. I antikens Rom såg man svampen som en läckerhet och runt Medelhavet har man kontinuerligt fortsatt att med glädje använda svamp i matlagningen. 

Svensken däremot svalt hellre. Svampen fick stå orörd i skogen och istället åt man bark, lavar, granskott och ekollon. Ett ofta använt talesätt var att ”svamp åts av svin och herrskapsfolk”. 

Program: Den svenska matsvampens historia
Torsdag 22 september kl. 18 på Hyllan, Bohusläns museum.
Anders Hirell berättar utifrån sin bok Den svenska matsvampens historia om svenskarnas förhållande till svamp från 1600-talet fram till idag.

Taggar: Evenemang

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.