Bild
Nästa artikel
Den första som blir serverad när vi går på franskt café är Cheeta.
Den första som blir serverad när vi går på franskt café är Cheeta.

Hund på husbilsresan: Detta ska du tänka på

Resa

Hundstränder, fjäsk på krogen och en given plats under bordet på kaféet. Att ta med hunden ut på husbilsresan i Europa är inga problem. Det är bara att ladda med EU-pass och korrekt vaccinering och dra iväg. Vi har kollat var vovven är mest välkommen och vad som gäller.

Frågan är hur många gånger vi hann säga ”När Flisa dör ska vi vara utan hund i ett par, tre år och då ska vi passa på att göra allt det där med husbilen som är svårt att göra med hund.”

Det hindrade inte att vi sex veckor efter att Flisa hade gått ur tiden satt i bilen ner till Jönköping och tog emot Cheeta, 10 månader, med öppna armar. Vi hade hittat henne på Blocket kvällen innan.

Cheeta är den hund som har fått följa med oss utomlands. Hon var omplacerad när vi övertog henne och så ung när vi gjorde vår första resa att vi inte kunde med att lämna henne hos en hundvakt.

”Man har väl lärt sig läsa matsedlar …” I gästhamnen i Mariestad vankas det hundglass om somrarna.
”Man har väl lärt sig läsa matsedlar …” I gästhamnen i Mariestad vankas det hundglass om somrarna.
Inte nog med det, i Frankrike får vi räkna med att hunden är den gäst som välkomnas först av alla.

Och visst var hon fortfarande otrygg när vi kom ut. I Hamburg behövde vi en tidig morgon göra en oväntad tjurrusning för att fånga en bild, så vi lämnade hastigt husbilen båda två, men lät Cheeta vara kvar. 

När vi kom tillbaka var jag en dyr Fjällräven-jacka fattigare; Cheeta hade desperat försökt hugga ner den från en krok för att få ett matte-plagg att snosa på i sin själsliga nöd. Då begrep vi att den resan skulle styras till nittiofem procent av Cheetas behov.

Melissa och Dan för några år sedan när de var på Bästkusten med bästisarna Iris och Fia.
Melissa och Dan för några år sedan när de var på Bästkusten med bästisarna Iris och Fia.

Så när vi gick på restaurang någon dag senare valde vi en där vi kunde koppla Cheeta precis utanför fönstret och ha ögonkontakt med henne. Det funkade utan skäll och gnäll, men hon darrade hjärtskärande i hela kroppen och stirrade oavvänt på oss genom fönstret med sina svarta ögon.

Kyparen kom fram med matsedeln, fick se Cheeta och undrade om det var vår hund.

Jo, det var det ju. ”Men ta IN henne för guds skull, där kan hon ju inte sitta!” Och så hastade han iväg efter vattenskål och hundgodisar. Cheeta blev klart nöjd. 

Detta är några år sedan och numera finns det caféer och restauranger i Sverige som tar emot hundar, men då var det en ny värld som öppnades för oss söder om Skåne. En värld, ett Europa, som tillåter hundar inomhus på ett helt annat sätt än vi gör i stränga Norden.

Inte nog med det, i Frankrike får vi räkna med att hunden är den gäst som välkomnas först av alla när vi kommer in i restaurangen. Det hälsas på ”Tou-Tou” och ställs fram en vattenskål innan serveringspersonalen lyfter blicken och undrar vad madammerna önskar.

”Måste det ta så lång tid att välja vin?” Cheeta uttråkad i ­Hamburg.
”Måste det ta så lång tid att välja vin?” Cheeta uttråkad i ­Hamburg.

Eller som på finrestaurangen i Honfleur i Normandie. Det var säsong för favoriten skinka och melon, men på det här stället hade de världens mest exklusiva skinka, pata negra bellota från Aracena, så vi fick avstå på grund av prislappen och gick direkt på varsin balja moules marinières.

Krogens ägare gjorde en vända bland gästerna och hittade förstås Cheeta som låg prydligt halvvägs under bordet och uppförde sig exemplariskt, för nu hade hon hunnit få en viss krogvana.

”Åh, en så charmant Tou-Tou”, sa krögaren och skar snabbt upp en skiva pata negra-skinka à tolvhundra kronor kilot från bardisken och slängde till Cheeta, och hade vi inte hejdat honom hade han fortsatt skära upp. Han såg rent förnärmad ut när vi påpekade att det är en liten hund.

Husbilsparadiset Heiligenhafen har en generös hundstrand där matte och vovven kan ha det så här fint tillsammans.
Husbilsparadiset Heiligenhafen har en generös hundstrand där matte och vovven kan ha det så här fint tillsammans.

De där skämtteckningarna där hunden sitter på en stol vid bordet med en haklapp runt halsen är för det mesta grovt överdrivna, men jag har faktiskt sett en mellanpudel sitta vid bordet med en egen skål framför sig. Det var i Bryssel; Belgien är också ett mycket hundliberalt land, liksom Nederländerna.

En koll på facebookgruppen ”Resa med hund” visar att i stort sett alla länder söder om Sverige och Norge uppskattas varmtt, vare sig man reser med husbil, egen personbil eller tar sig fram på annat sätt.

Hundar får ­faktiskt till och med vara med på djurparken i Prag, vilket måste vara ovanligt.

Så här skriver till exempel Erika Jernberg i Uddevalla, som reser med maken Patrik och den spanska vattenhunden Persson:

”Vår hund har varit med oss i husbilen på i stort sett alla ­husbilssemestrar sen han var valp, han blir 10 år snart. Vi är iväg fyra–fem veckor på ­sommaren och ofta fyra–fem veckor utspritt under resten av året. Oftast blir det Tyskland vi åker till, men han har även varit med i Danmark, Holland, England, Frankrike, Italien, Österrike och Schweiz. 

Tycker allt blir enklare med hund så fort man lämnar ­Sverige. Upplever att Tyskland är absolut enklast med hund. Kan inte komma på några direkta problem i något annat land, då vi är vana vid Sverige där han ibland inte ens får vara med på uteservering på en del ställen. Fast det har blivit ­betydligt bättre/enklare de senaste åren.”

Karin Wallén som administrerar samma facebookgrupp är en av landets mest rutinerade resejournalister och hon reser sedan tio år ofta med golden retrievern Lovis. Hon bekräftar att Norge är ett bökigt land om man vill ha med sig hunden inomhus och slår istället ett slag för ett annat vackert land:

– Schweiz är väldigt hund­vänligt, där får hundar följa med in på restauranger och det är heller inga problem att ta med en hund i linbanan upp på ett berg, utan munkorg, något som krävs i till exempel Italien och Österrike.

– Holland är också ett hundparadis. Där blir man inte ­förvisad till den fula änden av stranden med hunden, utan de flesta stränder funkar med hund, som då ska vara kopplad. Det finns även jättefina hundstränder där de får vara lösa. 

De rutinerade resenärerna Lovis Wallén och Cheeta Jonilson ­möttes i Bremen.
De rutinerade resenärerna Lovis Wallén och Cheeta Jonilson ­möttes i Bremen.

Bland länderna i östra Europa uppges de flesta ha en vänlig och liberal inställning till hundar, även om många av dem kräver munkorg för hundar över en viss vikt. Särskilt plus får Kroatien och Tjeckien:

– Prag är oväntat enkelt med hund, konstaterar Karin Wallén. 

– Det har förändrats lite över tid. Förut var det inga problem att ha med hund på restauranger i turisttäta gamla stan, men nu är det mer restriktivt – dock finns det alltid restauranger som tar emot hundar. 

– Välbesökta bryggeriet U Fleku, där det förut var fritt fram, kräver nu munkorg. ­Hundar får faktiskt till och med vara med på djurparken i Prag, vilket måste vara ovanligt.

Så rent generellt kan vi konstatera att det blir enklare att ta med hunden så fort man åker söderut i Europa. Men bara till en viss gräns, för allra längst i syd blir det svårare igen. 

Själva lärde vi oss den hårda vägen att hundar måste färdas i bur eller väska i kollektiv­trafiken i Spanien. Och när vi ville äta julmiddag på en strandrestaurang i Torremolinos bar personalen ut ett bord åt oss, lätt generade för att de inte kunde släppa in oss tillsammans med Cheeta.

Här händer det grejer hela tiden. Cheeta på favoritplatsen ­innanför vindrutan i vår förra husbil.
Här händer det grejer hela tiden. Cheeta på favoritplatsen ­innanför vindrutan i vår förra husbil.

Även i Portugal har det stramats åt kring hundar, plus att många resenärer vittnar om att hunden har låg status där. Vilket betyder att det finns ­strykarhundar som kan behandlas illa av människor.

En positiv sak med det mer restriktiva sättet att se på hundar i Spanien är att man tar krafttag mot hundbajs på gator och stränder. Den hundägare som ertappas med att inte ha plockat upp efter sin pälskling har dryga böter att vänta. 

I Las Palmas går hundägarna omkring med en vattensprayflaska och duschar trottoaren efter att hunden har kissat. Detta är ett bruk vi väldigt gärna skulle se överfört till Frankrike, där man ofta får kryssa sig fram mellan bajshögarna. Detta är troligen också anledningen till att hundar generellt är förbjudna i parker i Frankrike, särskilt i Paris världsberömda grön­områden.

Tips innan du åker ut i Europa med hund

Krav i olika land
Ta reda på vilka krav som gäller i landet som hunden ska resa till och om rasen överhuvudtaget är tillåten i det aktuella landet och de länder ni eventuellt ska passera. I Danmark och Norge, till exempel, är en del muskelhundar inte tillåtna alls. I vissa länder måste större hundar ha munkorg ute på gatan, i andra enbart i kollektivtrafiken.
Se till att hunden har ett EU-pass och är id-märkt. En veterinär vet allt om hur detta ska gå till.

Vaccinering
Vaccinera hunden med en giltig vaccination mot rabies. Tänk på att det kan behöva göras i god tid före avresan.
Andra sjukdomar som kan kräva vaccin:

  • Leptospiros förekommer i många länder och sprids genom urin och förorenade vattenpölar.
  • Fransk hjärtmask sprids genom att hunden slickar på sniglar eller paddor.
  • Leishmanios kan hunden drabbas av genom bett från sandmyggor som framförallt är aktiva efter solnedgången.

Samtliga dessa sjukdomar är otäcka, men frågan är hur ofta något husdjur drabbas av dem. Det är en avvägning du får göra själv i samråd med veterinären. Det vanligaste är att vaccinera mot leptospiros. 
Ska du resa i Norge är vaccin mot rävens dvärgbandmask -obligatoriskt och ska utföras av veterinär 24–120 timmar före inresan i Norge.

Andra faror
Fästingar finns i hela Europa, i de sydligare länderna året om.
Processionslarver trillar ner från pinjeträd under årets första kvartal ungefär och larvar iväg på marken. De är giftiga och farliga för både djur och människor att komma i kontakt med. Men även här gäller att det är sällan den kontakten sker. Håll utkik uppåt, de sitter i fluffiga nystan som ser ut som spunnet socker innan de drösar ner på backen. Nere på marken går de i långa rader och kan vara roliga för din vovve att undersöka.

I trafiken
Håll hunden kopplad i trafikmiljöer, det kan gå tufft till på gator och vägar.
Under färd ska hunden resa lika säkert som du. Bältad eller i bur. De flesta länder har lag på detta, och i till exempel Spanien är de verkligen noga med att kolla att din vovve har det bra i bilen.
Tänk också på att rasta ofta och gärna ta minst en längre promenad varje resdag.

När du åker hem
När du återvänder till Sverige gäller samma regler som för utresan, samt att du ska anmäla till tullen att du färdas med hund. 
Det gör du direkt vid tull-stationen, i röd fil, eller via ett formulär på Tullverkets webbplats.

Taggar: Resa

Frågan är hur många gånger vi hann säga ”När Flisa dör ska vi vara utan hund i ett par, tre år och då ska vi passa på att göra allt det där med husbilen som är svårt att göra med hund.”

Det hindrade inte att vi sex veckor efter att Flisa hade gått ur tiden satt i bilen ner till Jönköping och tog emot Cheeta, 10 månader, med öppna armar. Vi hade hittat henne på Blocket kvällen innan.

Cheeta är den hund som har fått följa med oss utomlands. Hon var omplacerad när vi övertog henne och så ung när vi gjorde vår första resa att vi inte kunde med att lämna henne hos en hundvakt.

Är du redan tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Sista chansen! Läs alla artiklar utan kostnad

Den här artikeln är del av vår Premium-tjänst. Testa nu helt gratis. Inget kreditkort behövs och provperioden avslutas automatiskt.

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.