Husbilsbranschen oroas av införandet av den nya mätmetoden WLTP. Som det ser ut nu innebär det en ytterligare höjning av skatten för årsmodell 2020.
Att den skatt som kallas bonus-malus är djupt impopulär bland husbilister är ingen överdrift. Men som tidigare varit känt skärps mätmetoderna inför 2020 vilket kommer att ytterligare höja skatten för nysålda husbilar. HRF tycker att höjningarna är såväl omotiverade som ett hot mot husbilsförsäljningen och campingbranschen.
WLTP, den körcykel som redan används vid fastställandet av koldioxidvärdena för vanliga personbilar, kommer till nästa år att ge personbil klass II en höjning av dessa värden som innebär en skärpning av skatten med ytterligare cirka 10 000 kronor. Hur mycket det blir går i dagsläget inte att fastställa med exakthet men siffror som nämns är mellan 23 000 - 28 000 kronor årligen de tre första åren.
Då husbilar är högst indivuella mäts inte varje enskilt fordon utan det görs en beräkning "på skälig grund". Detta "skäliga koldioxidvärde" sätts sedan in i en formel vilket ger en viss skatt. Metoden har använts länge men ju högre värden som "uppmäts" desto högre blir skatten. Formeln uppdaterades i samband med införandet av bonus-malus och var grunden till de skattehöjningar som skedde vid det gångna halvårsskiftet.
De CO2-värden som fortfarande används på husbilar baseras på den äldre testmetoden, NEDC. Från sent i år blir de nya högre värden som den nya kör-cykeln WLTP skapar obligatorisk även för husbilar vilket medför den högre skatten som då kommer.
Införandet av de högre WLTP-värdena innebär i korthet att en husbil, som enligt tillgänglig statistik har en genomsnittlig årlig körsträcka på 688 mil, skattemässigt hamnar i samma nivå som en 16 ton tung lastbil som har en väsentligt längre årlig körsträcka.
– Vi vill ha rim och reson, säger Mikael Blomqvist, talesman för Husvagnsbranschens Riksförbund till Motormagasinet.se
Idag ordnade därför branschorganisationen och Svensk Camping ett möte med riksdagsledamöter och representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Syftet är att få till stånd en dialog för att få politikerna att inse att den nya skatten på ett omotiverat sätt slår mot husbilslivet. Mötet hölls hos Kabe dit även pressen var inbjuden.
Kampanjen har fått namnet ”Husbilskampen” och utgår från att få en skäligare skatt än den som kommer sent i höst. Man pekar även på att Transportstyrelsen i sitt remissvar föreslog att husbilar skulle undantas då skatten annars skulle bli oskäligt hög eftersom tillverkningsserierna är korta. Det är också skälet för den övergångsperiod på 18 månader som husbilar har. Vid det politiska beslutet togs dock ingen hänsyn till denna invändning.
WLTP, den körcykel som redan används vid fastställandet av koldioxidvärdena för vanliga personbilar, kommer till nästa år att ge personbil klass II en höjning av dessa värden som innebär en skärpning av skatten med ytterligare cirka 10 000 kronor. Hur mycket det blir går i dagsläget inte att fastställa med exakthet men siffror som nämns är mellan 23 000 - 28 000 kronor årligen de tre första åren.
Då husbilar är högst indivuella mäts inte varje enskilt fordon utan det görs en beräkning "på skälig grund". Detta "skäliga koldioxidvärde" sätts sedan in i en formel vilket ger en viss skatt. Metoden har använts länge men ju högre värden som "uppmäts" desto högre blir skatten. Formeln uppdaterades i samband med införandet av bonus-malus och var grunden till de skattehöjningar som skedde vid det gångna halvårsskiftet.
De CO2-värden som fortfarande används på husbilar baseras på den äldre testmetoden, NEDC. Från sent i år blir de nya högre värden som den nya kör-cykeln WLTP skapar obligatorisk även för husbilar vilket medför den högre skatten som då kommer.
Införandet av de högre WLTP-värdena innebär i korthet att en husbil, som enligt tillgänglig statistik har en genomsnittlig årlig körsträcka på 688 mil, skattemässigt hamnar i samma nivå som en 16 ton tung lastbil som har en väsentligt längre årlig körsträcka.
– Vi vill ha rim och reson, säger Mikael Blomqvist, talesman för Husvagnsbranschens Riksförbund till Motormagasinet.se
Idag ordnade därför branschorganisationen och Svensk Camping ett möte med riksdagsledamöter och representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Syftet är att få till stånd en dialog för att få politikerna att inse att den nya skatten på ett omotiverat sätt slår mot husbilslivet. Mötet hölls hos Kabe dit även pressen var inbjuden.
Kampanjen har fått namnet ”Husbilskampen” och utgår från att få en skäligare skatt än den som kommer sent i höst. Man pekar även på att Transportstyrelsen i sitt remissvar föreslog att husbilar skulle undantas då skatten annars skulle bli oskäligt hög eftersom tillverkningsserierna är korta. Det är också skälet för den övergångsperiod på 18 månader som husbilar har. Vid det politiska beslutet togs dock ingen hänsyn till denna invändning.
– Vårt krav är därför att gällande beskattningsmodell ska ta hänsyn till husbilens speciella särart som fordon, säger Mikael Blomqvist till Motormagasinet.se
Om köparna röstar med fötterna riskerar det att bli ett bakslag för miljön. Skatten debiteras enbart för fordon av årsmodell 2018 eller senare som inregistrerats efter 1 juli 2018 vilket gör att importerade fordon av 2017 års modell eller äldre inte drabbas av denna högre skatt. Som princip kan sägas att ju äldre fordon desto högre miljöpåverkan, oavsett mätmetod, vilket kan innebära mer utsläpp än annars blivit fallet.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.