Begagnat: Sunlight Alkov 2005 – gamling granskas grundligt

Vi tar in våra vanliga experter som brukar bistå oss i våra supertester för att kolla en begagnad husbil med 18 år på nacken. En karossbyggare, en snickare, en elektriker och en expert från besiktningsföretaget Dekra i Tyskland. Fyra experter som i vanliga fall bedömer helt nya husbilar för tidningen Reisemobil International och som även syns här i Husbil & Husvagn.

Objektet för begagnatkontrollen är skribentens egen familjs husbil. Alltså en Sunlight av årsmodell 2005 på ett chassi från Fiat Ducato med 2,3 liters turbodiesel på 110 hästar och med femväxlad manuell växellåda.

Denna husbil har varit i familjens ägo i över tio år och därför är spänningen stor när den nu ska bedömas av denna samling experter.

Det 5,63 meter långa fordonet har gått 15200 mil under dessa 18 år och trots att det är en kort husbil så känns bodelen väldigt rymlig inuti tack vare att den fasta sängen uppe i alkoven inte tar någon plats alls från övrig möblering.

Bodelskonstruktion

Karosskonstruktören Rudi Stahl får ett positivt första intryck när han betrakar gamlingen. ”Den är fortfarande i bra form för sin ålder”, säger han. Rudis inledande fokus blir på den ofta kritiska sammanfogningen mellan förarhytt och bodel. Trots sina 18 år har plasten inte skavt sönder hyttplåten, eller tvärtom, och allt verkar hålla tätt och det ser förhållandevis rent ut i limningarna. Det finns dock en liten reva i det nedre området av stänkskärmen samt i sidokjolarna som är av plast.

”Men det är bara visuella defekter”, säger Rudi Stahl. Samma sak gäller de utanpåliggande bodelsfönstren där åldern har tagit ut sin rätt i form av en hel del rynkor... förlåt... repor. Likadant är det med plastpanelerna längre bak som fått en del bucklor och repor under åren. En polering skulle förmodligen göra stor skillnad.

Dekra-experten Thomas Klingenstein krälar samtidigt in under det gamla fordonet, med sig har han sin ytterst kritiska blick. Undergolvet av trä på gamla husbilar (och husvagnar) brukar vara en svag punkt. Men faktiskt får det ändå godkänt för den svarta skyddsfärgen undertill är fortfarande intakt.

Däremot finns det synlig rost på ytan av förarhyttens kanter och styrlänkage. Herrn Klingenstein drabbas dock inte av panik över detta utan rekommenderar bara att man håller fortsatt koll på dessa detaljer, eller än bättre; ”Slipa bort rosten och skydda delarna ordentligt så saktas förfallet ner avsevärt.”

Klingenstein och Stahl rekommenderar att alla tätningar och limningar kontrolleras regelbundet på äldre husbilar och husvagnar. ”Varje tätningssöm i en bodel behöver underhåll och ibland bytas ut eller bättras på”, säger Stahl.

Med tiden blir materialet nämligen torrt och skört och förlorar sin tätande och limmande effekt. Dels därför rekommenderas också att man gör en fuktmätning vid köp av begagnat campingfordon.

Inredning

Det har blivit dags för snickaren Alfred Kiess att äntra scenen och direkt på plats imponeras han av bodelens rymdkänsla. ”Alla som värdesätter en rejäl sittgrupp har här hittat sin favorithusbil”, säger han. Dinetten på förarsidan flankeras nämligen av en längsgående soffa som är nästan 190 cm lång. En perfekt kökssoffa för ”Kronblom” att sträcka ut på när man inte orkar klättra upp i alkoven. Sittgruppen ger en känsla av extra rymd och det är aldrig långt till en sittplats. En del av den här sortens husbilsplanlösningar hade hela 6 bältade platser då man åkte baklänges. Här är det dock ”bara” fyra bälten vilket räcker gott med tanke på lastvikten.

Utförandet i snickerierna ger ett gott intryck enligt snickarn. Man har inte snålat på rundade hörn och kanter och handtagen till överskåp och luckor är bra utformade för att inte skada användaren. ”Ett par av de solida gångjärnen behöver justeras, men det är inget onormalt”, säger Kiess. Han säger också att ett antal mindre tecken på slitage på vissa snickerier är försvarligt.

Kök

En kompromiss och nackdel på grund av den enorma sittgruppen är förstås att andra områden blir trängre. I det här fallet köket som är kompakt och knappt har några arbetsytor alls. Därför får man ta matbordet till hjälp vid matlagning.

Varken snickaren Kiess eller besiktningsmannen Klingenstein har något att klaga på vad gäller köksdelens utrustning som sådan. Det golvplacerad absorptionskylskåpet är visserligen litet men dörren stänger bra och det är rent och snyggt. Den trelågiga spisen är dock missfärgad efter alla år av användning och det är inget ovanligt i sig.

Badrum

En titt in i badrummet visar dock att åldern har tagit ut sin rätt på ett lite mer kritiskt sätt. Den en gång så vita plasten har gulnat över ett stort område. Även om det kan avfärdas som mer av ett visuellt problem oroar duschkarets skick våra experter desto mer. Här syns nämligen tydliga sprickor på kanten till dörren och även runt avloppen.

Ska det fortsätta duschas här rekommenderas definitivt att man ser över duschkaret – eller rentav att man byter ut det om möjligt.

Annars finns inte mycket att klaga på i övrigt vad gäller badrummets utformning. Till och med betydligt större och moderna husbilar kan vara snålare med ytan i badrummet.

Tekniken

Besiktningsmannen Klingenstein börjar med att titta i gasolutrymmet. Och se där, två flaskor på elva kilo är säkert fastspända intill varandra och lådan har ingen tröskel så flaskbytet går så att säga geschwint! Slangarna och tryckreduceringsventilen bör dock bytas så snabbt som möjligt tycker Dekra-expert Klingenstein.

För att värma bodelen finns en Truma Combi gasolpanna under garderoben som ger luftburen värme. Sunlights gamla alkovbil är dock inte idealisk för vintercamping, främst eftersom gråvattentanken är oisolerad.

Turen är därmed kommen till vår elektronikexpert Götz Locher som ska inspektera det elektriska i 18-åringen. Här har det hänt en hel del och det märks främst på de föråldrade halogenstrålkastarna. Sex stycken totalt plus en takplafond. Das war alles!

”I dagens läge kan man göra så mycket mer tack vare LED-remsor och LED-spotlights”, säger Lochner.

Han gillar däremot att solpanel har eftermonterats på taket. Mindre imponerad är han över kabeldragningen till de nyligen eftermonterade USB-uttagen. Praktiskt för laddning av smartphone och liknande, men icke godkänt kabelarbete enligt proffset.

På vägen

Inom vissa områden har utvecklingen gått snabbare än inom andra områden. Ett sådant är det nyss nämnda elektriska området, ett annat är köregenskaperna. Till exempel krävs lite mer styrka och precision bakom ratten för att manövrera den trögare styrningen och kopplingen jämfört med dagens fordon. Men man vänjer sig snabbt!

Dieseln på blygsamma 110 hk får dock arbeta hårt med alkovens stora frontyta. Accelerationen är det inget större fel på men den extrem högt utväxlade femte växeln känns mer som en sexväxlad låda där man tappat bort femmans drev, om ni förstår. Man bör alltså dra upp varvtalet ordentligt på fyrans växel innan man vispar över till femman.

Att ligga och marscha 110 km/h på flack motorväg är annars inga större problem och femmans höga utväxling gör att varvtalet trots allt hålls på en måttlig nivå.

En klar brist vid resor i många tyska städer men också i flera andra länder i dagens läge är Euro 3-utsläppsstandarden som gör att husbilen inte kan få en grön miljödekal. &