Bild
Nästa artikel
Försiktig optimism hos HRF om skatten på husbilar

Försiktig optimism hos HRF om skatten på husbilar

NYHETER

Det finns en förståelse för den kritik husbilsbranschen riktat mot den nya beräkningsmodellen av CO2-utsläpp för husbilar. Det var resultat när HRF träffade Finansdepartementet.

Koldioxidutsläppen per kilometer är det som ligger till grund för beskattningen enligt Bonus-Malus men ingen hänsyn tas till normal körsträcka för fordonsgruppen. Det är grunden till att husbilsskatten anses så orättvis, i praktiken blir skatten per mil minst 15 gånger så hög för en husbil som en lastbil. HRF gör nu vad de kan för att få en förståelse hos Finansdepartementet för denna ståndpunkt, något som Transportstyrelsen haft sedan länge och angav för att undanta husbilar i sitt remissvar när skattetypen först infördes 1 juli 2018.

Bakgrunden är de två lagändringar som påverkar beskattningen på ett dramatiskt sätt. Det är med höstens införandet av WLTP, en ny beräkningsmodell för att mäta utsläpp av CO2, som beskattningen ytterligare ökar.

Efter mötet med finansminister Magdalena Anderssons statssekreterare Leif Jakobsson och tjänstemän på finansdepartementet, är branschorganisationen HRF försiktigt optimistisk kring att hitta en beräkningsmodell som inte straffar ut husbilen som semesterform eller svensk husbilsindustri och -handel. Finansdepartementet säger sig först i och med mötet ha insett det oproportionerliga i skatteuttaget.

– Nu har vi på kort tid mobiliserat alla våra resurser och gjort allt vi kan, nu är det bara att vänta, men vi är försiktigt positiva, säger Tomas Haglund som är ordförande för HRF och fortsätter Vi vill ha rim och reson. Den nya och schablonmässiga beräkningsmodellen strider mot de grundläggande juridiska kraven inom proportionalitetsprincipen att en skatt ska vara skälig.


Risken med den nuvarande beräkningsmodellen som börjar att gälla 1 september 2019 är att det återigen blir dyrare att äga en fabriksny husbil. HRF hävdar att hänsyn måste tas till faktisk årlig körsträcka för en husbil som enligt senaste uppgifter beräknas till 688 mil.
 
– Vi har en etablerat en dialog med både departementet och med Transportstyrelsen. De sistnämnda har sedan tidigare uttalat sin oro om den orättvisa som den nya beräkningsmodellen kan innebära för husbilen, medan finansdepartementet först i och med vårt möte fått upp ögonen för det oproportionerliga skatteuttag som den nya modellen kommer att innebära samt blivit varskodda om konsekvenser av den, säger Mikael Blomqvist som tillsammans med Lars Bergholm företrädde HRF vid mötet med finansdepartementet och fortsätterVi hoppas på att det fönster för korrigering som finns för den nya beräkningsmodellen kommer att utnyttjas för en rättvisare husbilsbeskattning, Vad vi kan göra är att tillföra fakta som både beskriver problemet och som pekar på en fungerande lösning för både husbilägarna och finansdepartementet.
 
I den nuvarande beräkningsmodellen likställs en 3,5 tons husbil, personbil klass II som i snitt körs 688 mil per år, skattemässigt med en 16 ton tung lastbil som körs mer än 10 000 mil per år. I snitt körs en ordinär svensk personbil, klass I, 1 217 mil per år.

– Husbilen brukas inte i samma omfattning som sina ”kompisar” i lagstiftningen sett till gram CO2 per kilometer, men skattas på samma sätt. Därför anser HRF att en korrigering ska göras i skattelagstiftningen där beräkningsformeln korrigeras med 50 procent för att kompensera för husbilens mindre totala miljöpåverkan i och med den kortare årliga körsträckan, menar Mikael Blomqvist.
 
Om denna korrigering går igenom innebär det att skatten förblir på samma nivåer som idag, men också att det finns fortsatt incitament kvar för att minska klimatutsläppen genom framtagande av nya miljösmartare produkter från husbilsindustrins sida.

– En ytterligare dimension, icke att förringa, är de indirekta konsekvenserna som minskad efterfrågan, försäljning och bruk av husbilar innebär för sysselsättningen inom tillverkning, försäljning och underhåll. Uppskattningsvis kan 10 procent, 500 arbetstillfällen, påverkas negativt av nuvarande lagstiftning, dessutom kommer även besöksnäringen att påverkas negativt, förklarar Mikael Blomqvist.
 
Avslutningsvis påpekar han att husbilsskatten i mångt och mycket är att betrakta som en stad-land-fråga där beslutsfattare i regeringskvarteren betraktar husbilen ur ett urbant och därmed missvisande perspektiv jämfört med hur verkligheten ser ut.

Absolut husbilstätast är Gotlands län med 248 husbilar per 10 000 invånare, för Stockholms län är motsvarande antal 42. Ser man generellt till mobilt boende, husbil eller husvagn, ligger Norrbotten i toppen med 179 husbilar respektive 611 husvagnar per 10 000 invånare.

Taggar: Nyheter

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.