Livslängd och synbarhet, VTI undersöker trafikmärken

På uppdrag av Trafikverket har VTI genomfört en analys av livscykelkostnad för vägmärken med fokus på reflexmaterial. Syftet är dels att veta mer om framtida kostnader för vägmärken, dels att förbättra underlaget för upphandlingarna.

Forskarna har undersökt färgernas kvalitet och förmågan att reflektera ljus. Bland annat visade det sig att röda färger åldrades oväntat snabbt i förhållande till vad som utlovats och att övriga färger nästan alltid får godkänt. Kvalitén visade sig ha en stor spännvidd, med en kostnadsskillnad över livscykeln på mellan 36 och 194 kronor per kvadratmeter och år.

Undersökningen om hur bra vägmärken syns och går att läsa har genomförts i ett fältexperiment. Ett huvudresultat var att äldre förare läste vägmärken på ungefär samma avstånd i både hel- och halvljus, medan yngre förare läste på längre avstånd med halvljus och dessutom kunde läsa på betydligt längre avstånd.

Syftet med studien var främst att utvärdera vägmärkens läsbarhet, så att det reflekterade ljuset varken är för intensivt eller för svagt, med hänsyn till bilförares variation i mörkerseende. Därför testades två sorters reflexmaterial, som reflekterar olika mycket ljus, på både yngre förare som har bra mörkerseende och synskärpa och på äldre förare med jämförelsevis betydligt sämre mörkerseende och synskärpa.

– Resultaten visar att de testade reflexmaterialen var väl avpassade för äldre förares syn och att den nedre gräns som anges i regelverket för montering av nya vägmärken inte är för högt satt, utan kan möjligtvis kan höjas något, säger forskaren Björn Lidestam. 

Enkätstudier parallellt med fältexperimentet visade bland annat att lastbils- och bussförare oftare upplever problem med bländning från vägmärken än personbilsförare. 

VTI har även studerat metoder för att bedöma synavståndet till längsgående vägmarkeringar i fordonsbelysning. Efter jämförelse mellan olika metoder förordar forskarna reflektormetoden med reflektorer placerade 40 cm till höger om kantlinjen med 18 meters mellanrum där synbedömningarna ska göras stillastående och upprepas flera gånger. Metoden kan kompletteras genom att räkna kantmarkeringar med en kikare. 

Forskningen har skett i samarbete med vägmyndigheterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland via nätverket NMF, Nordiskt Möte för Förbättrad Vägutrustning.