Bild
Nästa artikel
Professor sågar miljöargumentet för husbilars skatt

Professor sågar miljöargumentet för husbilars skatt

NYHETER

Styr skattesystemet över efterfrågan från husbil till husvagn och blir det i så fall lägre koldioxidutsläpp? Inte alls menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, i en debattartikel i SvD.

Vad vill staten med den höga husbilsskatten? Är husvagnslivet ett miljömässigt bättre alternativ till husbilslivet när skatten på husbilar återigen höjs? Den frågan ställer sig Runar Brännlund från Centrum för miljö- och naturresursekonomi vid Umeå Universitet i en debattartikel i SvD efter det att kombinationen dragbil och husvagn premieras i skattehänseende trots att utsläppen inte alls minskar med det skiftet.

– Det här får en del konstiga effekter som man verkligen kan fundera på, inte minst ur miljösynpunkt, menar Runar Brännlund i artikeln.

Innebär beskattningen att husbilisten istället väljer en skattemässigt gynnad hybridbil kan det leda till att utsläppen av koldioxid ökar. Det vill säga systemet som är tänkt att minska utsläppen premierar val som leder till ökade utsläpp, skriver Runar Brännlund vidare.

Som exempel tar han en Volvo XC60 Twin Engine (elhybrid med 2-liters bensinmotor) som från 2020 får en bonus på drygt 21 000 kronor (engångssubvention) och en årlig fordonsskatt på 360 kronor. Att den får en bonus och så låg årlig skatt är att den beräknas släppa ut endast 54 gram per kilometer vilket motsvarar en förbrukning på cirka 0,2 liter/mil.

Detta jämför han med en "normal" husbil där han som exempel använder en Fiat Ducato med en 2,3 liters diesel som släpper ut 290 gram per kilometer enligt den mätmetod som gäller från 2020 (WLTP). Det innebär att den får ett malus-tillägg, straffbeskattas, eftersom utsläppen överstiger 95 gram per kilometer. Den årliga fordonsskatten blir därför 24 270 kronor de tre första åren och 8 468 kronor därefter.


Volvon kan enligt en test i Ny Teknik köras tre mil på el även om Volvo hävdar fem mil, körsträckor utöver det används den turboladdade bensinmotorn på två liter som släpper ut 190 gram koldioxid per kilometer. Runar Brännlund förmodar att resor längre än 3–5 mil utgör en betydande andel av bilens totala användning.

Oavsett val av fordon och körsträcka måste skatten betalas vilket motiverar att utnyttja husbilen så mycket som möjligt, kanske även utöver semesterresorna. Används den även för mer vardaglig körning i stället för en mer bränslesnål andrabil kan även detta innebära att utsläppen ökar.

Han fortsätter resonemanget med husvagnsexemplet som får en i sammanhanget marginell skatt på 360 kronor eftersom den saknar motor och följaktligen inte har några utsläpp alls. Kombinationen av hans XC60 och en husvagn ger då en skatt på 720 kronor, årligen cirka 21 000 lägre än husbilen.

Artikeln avslutas med en sammanfattning av situationen där han bedömer den ökade förbrukningen med husvagn till 65 procent vilket ger utsläpp på 314 gram per kilometer i stället för husbilens 290 vilket alltså är 24 gram högre per kilometer.

– Med andra ord innebär systemet med bonus malus att fordonskombinationen med högre utsläpp, bil och husvagn, premieras framför husbilen som har lägre utsläpp. Man kan undra om ett sådant system kan sägas vara ett (kostnads)effektivt klimatpolitiskt styrmedel! Om det är utsläppen från bilar man vill komma åt, skrota då bonus malus och beskatta de faktiska utsläppen när vi använder bilen, det vill säga det fossila bränslet.

Här hittar du artikeln i SvD, som dock kan ligga bakom betalvägg.

Taggar: Nyheter

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.