Trafikverkets plan för att minska viltolyckorna

Under 2018 polisrapporterades nästan 65 500 viltolyckor, men det är ett stort mörkertal och det kan handla om så mycket som 75 000. Viltolyckorna sker under hela året, med viss tyngdpunkt på hösten. Olyckorna ökar för varje år och orsaken är främst ökad trafik förutom för vildsvin och hjort som har kraftigt ökade populationer. De vanligaste viltolyckorna är med rådjur, vildsvin och älg.

Trafikverket kartlägger länsvis de farligaste vägsträckorna där flest viltolyckor inträffar för att veta var de fysiska åtgärderna ska genomföras för att få djuren att passera på säkra ställen.

En vanlig åtgärd är viltstängsel, men stängslet fungerar inte som ett stopp för djur utan det styr djuren att välja annan passage som oftast inte heller den är säker. Därför behöver viltstängsel kompletteras med andra åtgärder så att djuren kan passera på ett skyddat sätt, exempelvis via en ekodukt, en bro för djur så att de kan ta sig över till andra sidan vägen. Syftet med en ekodukt är både att minska vägens barriäreffekt för vilt och antalet viltolyckor.

– Viltstängsel kan kompletteras med exempelvis ett viltvarningssystem eller om möjligt planskilda övergångar där den nyligen invigda ekodukten i Lemmeströtorp på väg E65 är ett bra exempel, säger Anders Sjölund, Trafikverket.

Bökande djur som vildsvin och grävlingar gräver sig enkelt under traditionella viltstängsel. Därför krävs särskilda konstruktioner som att en del av stängslet grävs ner i marken för att förhindra att de tar sig ut i trafiken. Sambandet mellan viltstängslets funktion och säkra passagemöjligheter är tydligt, ju fler passager desto bättre fungerar stängslet. Med en bra balans erhålls god funktion som är kostnadseffektiv.

Även fordonsutvecklingen med aktiv viltvarning kan hjälpa till att minska antalet viltolyckor. Viktigt och nödvändigt är även samverkan med andra aktörer, till exempel via Nationella ViltolycksRådet (NVR), liksom genom forskning och innovation.