Bild
Nästa artikel

Nu har det vänt!

SOLEN

Solen rör sig som bekant skenbart över himlavalvet från öster till väster samt vertikalt på himlavalvet. I år står den som lägst klockan 18:11 den 21 december, och efter det blir dagarna bara längre och längre och längre....

Den exakta tidpunkt då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet och år 2013 inträffar det klockan 18.11 den 21 december (svensk tid). Du kanske har läst på andra håll att det är 17:11 men den uppgiften gäller UTC tid och Sverige har UTC + 1 timme. Det innebär självklart att vi vid vintersolståndet har den kortaste och därmed mörkaste dagen på hela året. Sedan blir det bara ljusare och ljusare fram till sommarsolståndet då vi slår till med en midsommarfest för att fira att mörkret återigen tilltar. Så, nu ser vi fram mot alla ljusa härliga sommarkvällar då vi sitter utanför våra mobila boenden och njuter av naturen och de ljusa sommarnätterna.

Tomasdagen den 21 december

När kristendomen kom till Sverige runt 1100-talet följde en stor mängd helgdagar med. Flera av dem kunde med relativ enkelhet passas in i det nordiska festmönstret  och som exempel på det har vi julfirandet vid tiden för vintersolståndet, jungfru Marie bebådelsedag (vårfrudagen) vid tiden för vårdagjämningen och Johannes döparens dag vid tiden för sommarsolståndet.
Men förutom de här dagarna fanns det också en hel rad med helgondagar, Mariedagar (utöver bebådelsedagen) och apostladagar som räknas som helgdagar. Firandet av helgondagarna avskaffades i och med reformationen på 1500-talet, men Mariedagarna och apostladagarna levde kvar.
I Sveriges kyrkolag från 1686  finns upptaget vilka dagar som skall firas som helgdagar. Förutom jul, påsk, pingst och de dagar som är knutna dit upptas också Maria bebådelse- och besöksdag, Johannes döparens dag, St Mikaels dag, Allahelgons dag och där kan man läsa
"jemväl alla Apostladagar; dock så att at folcket, i städerna och på landet, må uppå Apostladagarna, drifva theras handel och vandel, samt annat lofligt arbete, sedan Gudstjensten är förättad".
Alla apostladagarna var alltså helgdagar i Sverige, men ännu mer korrekt uttryckt halv helgdag, då man skulle fortsätta sitt arbete efter gudstjänsten.


Den 21 december är också Tomasdagen, i folkmun även kallad Tomas fylletunna, och dagen har traditionellt ansetts inleda julefriden. Orsaken till denna udda benämning är att det då blev tillåtet att dricka både julölet, som dock hade fått provsmakas på Annadagen den 9 december när lutfisken började förberedas, och julbrännvinet.
Men nuförtiden har vi sparsamt med helgdagar i förhållande till hur det var på den katolska medeltiden då närmare en tredjedel av årets dagar var helgdagar i Sverige. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Det fanns tio Apostladagar och då firades minnet av Jesu tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i samband med julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (inte döparen). Att dagarna är tio medan apostlarna är tolv beror på att Fillipos och Jakob samt Simon och Judas Taddeus firas på samma dag. Dessutom kan nämnas att Judas "byttes ut" efter det att han hängde sig och hans firande ersattes med firandet av Mattias.


Mer om vintersolståndet

Vintersolståndet är inte ett exakt klockslag, inte ens ett exakt datum utan tidpunkten hoppar fram och tillbaka en del. När det är skottår flyttas vintersolståndet 18 timmar bakåt medan det vid ett normalt år i stället flyttas 6 timmar framåt.
Eftersom det nästan alltid blir tre normalår tills det blir skottår så flyttas det alltså fram 3 gånger á 6 timmar tills det blir skottår igen vart fjärde år och så är vi tillbaka igen när det flyttas tillbaka 18 timmar.
Taggar: Nyheter

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.