Bild
Nästa artikel
Härlig frihetskänsla. Enastående vy över sjön Rogen som sträcker sig ända in över norska gränsen.
Härlig frihetskänsla. Enastående vy över sjön Rogen som sträcker sig ända in över norska gränsen.

Resa: Grövelsjön

Resa

Vandringslederna omkring lättillgängliga Grövelsjön erbjuder både en- och flerdagsturer med en unik mix av djupa skogar, mäktiga kalfjäll och dramatiska fjälltoppar. Följ med Niclas Sjöqvist på en sju dagars vandring med start och mål vid Grövelsjöns fjällstation.

Med sin position i mitten av Sverige, på gränsen till Norge, är Grövelsjön smidigt belägen för många svenskar. Hit färdas man enkelt med husbil ända fram till fjällstationen – och det finns både campingar och ställplatser i dess direkta närhet. Eftersom det formligen vimlar av vandringsleder omkring sjön är valmöjligheterna närmast oändliga för vandringsintresserade. Den som satsar på en flerdagstur kan antingen sova i fjällstugorna längs lederna, eller ta med sig eget tält och övernatta under stjärnorna.

Jag har valt det sistnämnda alternativet eftersom jag då kan lägga upp rutten hur jag vill utan att behöva anpassa mig efter fjällstugornas position. En sådan tur kräver förstås lite mer planering. Förutom tält och alla tillbehör som hör utomhusövernattningar till, behöver jag även bära med mig ett eget kök och mer mat. Kort sagt: lite mer jobb, mycket mer frihet.

Fjällturen till Grövelsjön blir en riktigt spontan historia i början av augusti månad. Jag bestämmer mig för destinationen dagen innan, anländer till fjällstationen sent på eftermiddagen, frågar om tips på en veckas vandring i receptionen, köper en karta och går ut på fjället. Turen kallas för Gränslandet runt. Det är en elvamilatur som går både i Sverige och Norge i sex av Gränslandets nio naturskyddade områden. Jag planerar att klara av den på sju dagar och ska alltså vandra cirka 16 kilometer per dag i snitt.

Lätt att navigera. Vandringslederna är tydligt utmärkta och lagom upptrampade.
Lätt att navigera. Vandringslederna är tydligt utmärkta och lagom upptrampade.
Många små och större sjöar ligger invid ­vandringslederna kring Grövelsjön.
Många små och större sjöar ligger invid ­vandringslederna kring Grövelsjön.

Mina första steg tar jag upp mot Långfjället och förflyttar mig omkring fem kilometer innan jag känner att det är dags att slå läger för kvällen. Solen håller på att gå ner när jag slår upp tältet på kalfjället och innan jag vet ordet av sjunker temperaturen. Jag kurar in mig i sovsäcken och kokar pasta som jag sedan blandar ut med köttfärssås på konserv. Den varma maten smakar riktigt gott och kaffet efteråt sitter som en smäck. Stärkt och varm lägger jag mig sedan för att somna till ljudet av tältduken som prasslar lite i vinden. I övrigt är det helt tyst.

Under morgontimmarna nästa dag ligger jag och drar mig länge, länge, medan regnet smattrar lätt mot tältet. Den totala avsaknaden av hålltider gör tillvaron på fjället extra lyxig. Efter nära tolv timmars sovande och snoozande kokar jag gröt och kaffe i tältets absid i skydd av regnet. Frukosten äter jag sedan liggandes i sovsäcken innan jag packar ihop tältet och ger mig av norrut i riktning mot Storrödtjärnstugan. På min väg dit passerar jag kalfjäll, stora och små sjöar samt löv- och barrskog där det vimlar av stenblock. Hade det inte varit för vandringsleden hade det knappast gått att ta sig fram genom skogen här för alla stenbumlingar. Deras antal är dock ingenting mot den syn som möter mig när landskapet åter öppnar sig.

Frukost på ett öde fjäll nära norska gränsen.
Frukost på ett öde fjäll nära norska gränsen.
Vandringslederna går stundtals 
över tusen och åter tusen flyttblock.
Vandringslederna går stundtals över tusen och åter tusen flyttblock.
Matsäcken kan drygas ut med blåbär.
Matsäcken kan drygas ut med blåbär.

Mil efter mil av kalfjäll ligger framför mina ögon, kalfjäll som skimrar i grått av alla tusen och åter tusen stenblock som täcker marken. Stenkaoset som har följt i inlandsisens spår lämnar mig mållös och blir verkligen en påminnelse om min egen litenhet. När jag har passerat Storrödtjärnstugan fortsätter jag ytterligare några kilometer och hittar till slut en liten plätt till tältplats. Här ligger stenarna åtminstone delvis under den ljung som landskapet i övrigt domineras av. Liggunderlaget sväljer dock ojämnheterna väl och då jag har tillryggalagt 25 kilometer under dagen somnar jag som en stock.

Nästa morgon följer jag leden upp på Tandsjövålen (993 möh). Väl uppe på hög höjd får jag en enastående utsikt över mäktiga sjön Rogen som glittrar i all sin prakt och sträcker sig ända in över norska gränsen.

I fjärran kan jag se hur sjön omgärdas av högresta fjälltoppar som kontrasterar sig mot den ljusblå himlen. När leden sedan ringlar ned utmed sjöns strandkant passerar jag Rogenstugan och fortsätter därefter vidare längs sjön. Vid Bustvålen (1024 möh) avviker jag från leden och tar mig en bit upp på fjället för att hitta en platå med utsikt över Rogen.

Känslan är lite kittlande att sedan slå sig ned utanför tältet och äta het gulaschsoppa med vetskapen om att jag är helt ensam på den här platsen.

Några människor har jag för övrigt inte sett till under hela eftermiddagen. Däremot har några renar strövat över leden vid ett par tillfällen.

När jag bara har vandrat ett par kilometer under den fjärde dagen tar jag beslutet att skippa den nordvästliga rundan till Skedbrostugan och den norska fjällstugan Røvollen. Istället följer jag leden i sydvästlig riktning mot Svukoriset. Genvägen kommer att korta turen med cirka 25 kilometer vilket möjliggör att i ännu högre utsträckning ta dagen som den kommer. Bara ett par timmar senare ska det beslutet visa sig vara helt rätt.

Paus i en liten raststuga efter ett ihärdigt regn.
Paus i en liten raststuga efter ett ihärdigt regn.
Rogivande vandring genom ett orört skogslandskap.
Rogivande vandring genom ett orört skogslandskap.

Strax efter att jag har passerat landsgränsen och trätt in i Norge, blir jag hälsad välkommen med en riktig störtskur. Regnet formligen vräker ner och på några minuter är mina shorts och kalsonger dyngsura. Döm om min förvåning när jag då tjugo minuter senare, medan det fortfarande hällregnar, når fram till en liten obemannad timmerstuga.

På skylten på dörren står det ”Rastestue” och att man är välkommen att övernatta en natt om man vill. Stugan är kanske 10 kvadratmeter stor med två britsar, ett bord och en *trumvirvel* braskamin! Dessutom finns tändstickor samt torr och färdighuggen ved, så det är fritt fram att tända en brasa. När elden tar fart och värmen sprider sig i den pyttelilla stugan känner jag ren och skär lycka. Mina blöta kläder hänger nu på tork på tvättlinor över kaminen och jag kan i lugn och ro äta lunch med tak över huvudet.

Under eftermiddagen tittar solen fram mellan träden och jag knatar då iväg från stugan med torra kläder, mätt mage och glatt sinne. Livet på tur kan verkligen vara fantastiskt och man uppskattar de små sakerna som man annars tar för givet.

Efter bara några kilometer kommer jag fram till en optimal lägerplats vid den lilla skogssjön Storfisktjønnan. Även om jag inte har gått i närheten så långt som tidigare dagar, tar jag chansen att övernatta på den här underbara platsen.

Medan jag slår upp tältet konstaterar jag att lederna i Norge har varit ännu ödsligare än de i Sverige. Vandringen här ger en känsla av att verkligen befinna sig i vildmarken. När jag senare på kvällen håller på att laga mat hör jag plötsligt några grenar som knäcks. Jag hör röster.

– Ska vi stanna här och byta till regnkläder?

Sjön Rogen breder ut sig i all sin prakt.
Sjön Rogen breder ut sig i all sin prakt.
Skog, spegelblanka sjöar och fjäll i fjärran. Det är vandring vid Grövelsjön det!
Skog, spegelblanka sjöar och fjäll i fjärran. Det är vandring vid Grövelsjön det!

Tre norska grabbar med ryggsäckar och fiskespön sätter sig ner på ett nedfallet träd i närheten av mitt tält och tar en kort paus i sin vandring. Då jag inte har pratat med någon på länge går jag fram och presenterar mig och vi konverserar en stund.

Norrmännen är på väg i motsatt riktning och en del av målet med deras vandring är att fiska i sjöarna längs vägen. Jag gläds åt det spontana samtalet som får ta plats på ett helt annat sätt än hemmavid. Ute på tur finns inga telefoner eller annat som stör och man är verkligen närvarande i stunden. Kvällen blir helt fantastisk, jag sitter och äter middag precis vid strandkanten medan sjöns små vågor skvalpar försiktigt in mot land. Nu har jag varit ute på fjället i fyra dagar och avkopplingen är fullkomlig.

"Fjällvandring har blivit mitt sätt att rensa tankarna och samla kraft inför hösten."

Nästa dag inleder jag med ett stärkande dopp med tillhörande tvagning medan morgonsolen brassar på i skogsbrynet. Svalkad, ren och nöjd vandrar jag sedan sakta men säkert vidare längs leden och runt det jättelika norska fjället Stor-Svuku (1416 möh). I fjällstugan Svukuriset provianterar jag en sista gång innan jag rör mig rakt österut mot svenska gränsen. Efter nära 30 kilometers vandring hittar jag en mäktig lägerplats på en platå ovanför Rønsjøen, belägen endast någon mil norr om Grövelsjön. Himlen är färgad i rosa när jag lägger mig för att sova den sista natten ute på fjället.

När jag vaknar igen är det till ljudet av regndroppar som dansar ihärdigt på tältduken. Dessvärre är regnvädret en ihållande historia, så dagens etapp blir i princip en enda lång transportsträcka tillbaka mot fjällstationen. När jag på förmiddagen trycker ned dörrhandtaget kommer jag i precis lagom tid för att hinna ta en varm dusch och sedan hugga in på fjällstationens lunchbuffé. Om den smakar ljuvligt är det ingenting mot kvällens trerättersmiddag.

Fjällvandring i ensamhet har under de senaste åren blivit mitt sätt att rensa tankarna och samla kraft inför hösten – en slags vandrande meditation. I likhet med de andra gångerna känner jag mig lugn och stärkt så här efteråt.

Några saker har dock varit annorlunda den här gången. Resan har varit betydligt smidigare och kortare, jag har fått möjligheten att vandra i två länder och naturen har visat sig i fler skepnader än jag någonsin har upplevt tidigare.

Kommer du under rätt tid på året, växer ­hjortron precis invid lederna på sina ställen.
Kommer du under rätt tid på året, växer ­hjortron precis invid lederna på sina ställen.
Norska fiskarkompisar som har tagit en kort kvällsrast nära mitt tält.
Norska fiskarkompisar som har tagit en kort kvällsrast nära mitt tält.
Taggar: Resa

Med sin position i mitten av Sverige, på gränsen till Norge, är Grövelsjön smidigt belägen för många svenskar. Hit färdas man enkelt med husbil ända fram till fjällstationen – och det finns både campingar och ställplatser i dess direkta närhet. Eftersom det formligen vimlar av vandringsleder omkring sjön är valmöjligheterna närmast oändliga för vandringsintresserade. Den som satsar på en flerdagstur kan antingen sova i fjällstugorna längs lederna, eller ta med sig eget tält och övernatta under stjärnorna.

Jag har valt det sistnämnda alternativet eftersom jag då kan lägga upp rutten hur jag vill utan att behöva anpassa mig efter fjällstugornas

Är du redan tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt på Husbil & Husvagn med vår Premium-tjänst

Det här är en del av vårt Premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

CAMPINGAR OCH STÄLLPLATSER

 

Finns vid Grövelfjäll, Sjöstugan, STF Grövelsjön -Fjällstation och norska Femund Fjellstue, Elgå. Se vad de -erbjuder på www.grovelsjon.com/Camping-3.htm

NYBÖRJARTIPS FJÄLLVANDRING

• Förbered dig gärna genom att läsa utmärkta Fjällboken av Claes Grundsten. I den står allt du behöver veta om fjällvandring.

• Välj ett par bekväma kängor som du har använt vid några tidigare tillfällen så att du undviker skavsår. Använd dubbla strumpor.

• Satsa på en robust ryggsäck som kan justeras så att den sitter tight mot kroppen. Det är även bra om ryggsäcken har ett regnskydd.

• Ta med första förband och skavsårsplåster. Packa även ner regnkläder, underställ samt mössa och vantar oavsett årstid.

• Fråga fjällstationens personal efter tips på lämpliga turer.

• Ta alltid med karta och kompass även om du ska följa en vandringsled.

• Titta på kartan efter vattendrag så att du inte bär stora mängder vatten i onödan. I princip allt rinnande fjällvatten är drickbart.

• Vandra i ett lugnt och jämnt tempo.

• Stavar kan avlasta benen och fungera som extra säkerhet vid lite knepigare terräng.

• Om du ger dig ut på en flerdagstur kan du bo i någon av fjällstugorna i området. I dessa finns ingen elektricitet men däremot ofta försäljning av enklare proviant samt täcken, tjocka filtar och kuddar för utlåning. Ta med egna lakan.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.