Bild
Nästa artikel
Ljuset vid Ales Stenar skiftar under dygnets alla timmar.
Ljuset vid Ales Stenar skiftar under dygnets alla timmar.

Resa: Ales stenar

Skåne

Fantastiska Ales Stenar i Kåseberga i Skåne har i generationer förbryllat boende och forskare om dess ursprung och syfte. Husbil & Husvagn drar till Kåseberga för att försöka förstå.

För den som aldrig tidigare satt sin fot i Kåseberga är Ales Stenar fascinerande. I ­synnerhet på avstånd – gärna från havet – då prickarna uppe på höjden blir som ett historiskt monument från en svunnen tid som är svår att förstå. Längst ut på platån, sjuttio meter från branterna där Kåsebergaåsen stupar snett ner i havet står den 67 meter långa stensättningen som förbryllat människor i århundranden. Här har folk bott i flera tusen år, något som skapat hemligheter i marken, stenar som rests, fallit omkull och återanvänts. Kanske har stenarna ursprungligen rests i ett syfte, men sedan byggts om till ett annat. Och att då med bestämdhet kunna slå fast Ales Stenars egentliga ursprung torde vara omöjligt. 

– När vi guidar ger vi besökaren tre olika uppslag kring vad Ales Stenar kan ha använts till. Möjligen är det en Kenotaf, ett gravmonument som rests till minne av en död person där kroppen saknas, en klassisk grav eller en solkalender, kanske rentav ett solur betydligt äldre än vad forskarna tidigare trott, säger Vivianne Jeppsson som guidar vid Ales Stenar.

Trots att det redan gått minst tusen år sedan stenarna sattes i jorden rör Ales Stenar fortfarande upp starka känslor på Österlen. Å ena sidan de som är övertygande om att stenarna är en skeppssättning från den yngre järnåldern, å andra sidan de – i synnerhet arkeoastronomen Bob G Lind – som är övertygad om att Ales Stenar är en kombinerad solkalender och ett solur från bronsåldern. Alltså flera tusen år äldre än vad Statens Fastighetsverk (SFV) och Riksantikvarieämbetet kommunicerar i Kåseberga. 

Lena Flodin, SFV förklarar: 

– Forskning och jämförelser med andra skeppssättningar visar att Ales Stenar restes under den yngre järnåldern (600–1000 e.Kr), men meningarna går isär om exakt när och varför. Eller snarare förändras de när nya arkeologiska undersökningar ger oss mer fakta efterhand som vi lär oss allt mer om vårt förgångna.

 

"När vi guidar ger vi besökaren tre ­uppslag till vad Ales Stenar kan ha använts till."
Informativa skyltar för den vetgirige.
Informativa skyltar för den vetgirige.
Stensättningen är nästan 67 meter lång och 19 meter bred.
Stensättningen är nästan 67 meter lång och 19 meter bred.
Ales Stenar är ett lämpligt mål för den som reser med husbil eller husvagn.
Ales Stenar är ett lämpligt mål för den som reser med husbil eller husvagn.
Hamnen i Kåseberga. Här finns glasskiosk, kafé och restauranger.
Hamnen i Kåseberga. Här finns glasskiosk, kafé och restauranger.

Ales Stenar är Sveriges största och bäst bevarade skeppssättning som troligtvis uppfördes under vikingatiden någonstans mellan 800–1050 e.­Kr. Det är åtminstone den officiella versionen. Blocken på skeppets långsidor består av graniter och gnejser, medan de fyra blocken i mitten är av sandsten. Dessutom har många av stenarna så kallade ”skålgropar”, små skålformade fördjupningar, något som tyder på att stenarna återanvänts och hämtats från äldre storstensgravar. Vid arkeologiska undersökningar av området har man kunnat slå fast att det saknas dös, alltså stenar som en gång använts i äldre gravar från stenåldern ett stycke öster om Ales Stenar som vi ser idag. Vad fornlämningen egentligen hade för syfte kommer vi nog aldrig att få veta. Åtminstone inte med säkerhet, men visst är det spännande att fantisera kring olika ursprung, rentav kombinationer där stenarna haft flera olika syften i en och samma formation. Kanske under vitt skilda tidsepoker. 

– Både akterstenen och frontstenen har tydliga inslag av solens rörelser. Exempelvis går solen upp rakt över akterstenen under vintersolståndet och ner över frontstenen under sommarsolståndet, säger guiden Vivianne Jeppsson som lämnar tolkningarna åt besökaren.

"Vad fornlämningen egentligen hade för syfte kommer vi nog aldrig att få veta."

För bara hundra år sedan var hela fornlämningen täckt av ett tjockt lager med sand och bara sexton stenar stod upprätt på åsen. Möjligen har stenformationen ingått i en större stensättning och kanske har människor avlägsnat stenar i samband med nybyggen och etablering av mer åkermark. Bland annat vet man att folk i trakten odlat både sparris och morötter i jorden i flera generationer. 

Vid två tillfällen, mitt under brinnande världskrig (1916) och strax efter det andra: 1956 skedde restaureringar av sandskeppet då man tog bort flygsand och satte stenarna på plats. Dessutom byggde gränssoldater ett skyddsrum mellan två av stenarna under andra världskriget och det uppfördes ett flygbevakningstorn bredvid. När monumentet sedan restaurerades på nytt (1956) användes bandtraktorer för att avlägsna flygsand och platta till marken mellan stenarna. Då täckte man skeppets inre med ett 60 cm tjockt jordlager och sådde gräs för att förhindra sandflykt. Först 1989 gjordes den första arkeologiska undersökningen ledd av Märta Strömberg, som senare blev professor i arkeologi vid Lunds universitet. Det finns med andra ord fog för en oro att människan förstört viktiga spår av stenarnas ursprung under oförsiktiga restaureringar. 

– Vi hittade inga spår efter en centralgrav i mitten av stensättningen som man brukar göra utan hittade istället ett ”odiskat” kärl i den södra delen med en fastbränd matskorpa och kremerade ben som vi med hjälp av kol-14 prover kunde datera till Vendeltid, alltså 550–790 e.Kr. Men det kärlet kan ha lagts i marken redan innan Ales Stenar uppfördes, sa Märta Strömberg tidigare i en intervju med Kristina Svensson 2006.

Bob G Lind däremot, mannen bakom teorierna att Ales Stenar är en kombinerad solkalender och solur är tvärsäker på att stensättningen inte har något med en grav att göra. Han var själv med när Märta Strömberg gjorde sina arkeologiska utgrävningar under nittiotalet och ändrade snart uppfattning kring monumentet när man inte fann några kvarlevor. 

– Varenda centimeter av Ales Stenar och dess tomrum har blivit minutiöst dokumenterade, i förhållande till solens upp- och nedgång vid horisonten. Det råder inga tvivel om att Ales stenar rests efter astronomiska riktlinjer, säger en tvärsäker Bob G Lind.

Parallellt med officiell besöksinformation har Bob G Lind satt upp alternativa informationsskyltar där har beskriver sin teori kring solskeppets kalender.
Parallellt med officiell besöksinformation har Bob G Lind satt upp alternativa informationsskyltar där har beskriver sin teori kring solskeppets kalender.

Efter att ha läst varenda skylt som finns på plats runt Ales Stenar, pratat med guider, Statens Fastighetsverk och läst intervjuer med de första arkeologerna som satte spaden i jorden 1989 är det rätt skönt att komma till insikt att fornlämningens ursprung är tämligen osäker. 

Istället tar vi fram picknickfilten och slår oss till ro på kanten av Kåsebergaåsen och dinglar med fötterna över det som en gång var Kåseberga by. Långt tidigare låg nämligen byn på den västra sidan om vallen. Med en dåres envishet återuppbyggdes byn gång på gång efter omfattande stormar då bykärnan spolats ut i havet och det var först på 1700-talet – efter en gigantisk storm – som grevinnan av Tosterup lät byborna bygga nytt på den östra sidan om Åsen, just där bykärnan ligger idag. Först på 1930-talet byggdes Kustvägen, som förbinder Nybrostrand (Ystad) med Simrishamn längs kusten. Långt innan dess var snarare Kåseberga som en hemlig by i bergen som man blott kunde nå till fots eller med häst. 

– På den tiden gick man över Hammarsbackar i riktning mot Ystad och det var nog inte särskilt många i grannskapet som någonsin satt sin fot i Kåseberga, säger Vivianne Jeppsson.

Fantastiska Sandhammaren omkring en mil från ­Kåseberga.
Fantastiska Sandhammaren omkring en mil från ­Kåseberga.
Sandhammaren

Kåsebergaåsen skapandes av den döende inlandsisen för omkring 15 000 år sedan och backsluttningarna slits kontinuerligt av havets krafter som gräver sig allt djupare in i rasbranterna. 

Sandhammarens stränder förändras kontinuerligt och vid stormigt väder utsätts Kåsebergaåsen för kraftig erosion och medan stränderna vid Löderups strandbad och i Hagestad naturreservat minskat med omkring 200 meter under de senaste åren har Sandhammaren istället växt med lika mycket då sanden förflyttas dit med havsströmmarna.

 

www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/-naturreservat/ystad/sandhammaren.html

Sandhammaren bjuder på magiska upplevelser.
Sandhammaren bjuder på magiska upplevelser.
Mängder med ­besökare i Kåseberga. Varje år kommer en bra bit över en halv miljon besökare till Ales Stenar.
Mängder med ­besökare i Kåseberga. Varje år kommer en bra bit över en halv miljon besökare till Ales Stenar.
Stekt sill med potatismos och lingon hör Kåseberga till.
Stekt sill med potatismos och lingon hör Kåseberga till.
Trots alla turister pågår vardagen som vanligt i Kåseberga.
Trots alla turister pågår vardagen som vanligt i Kåseberga.
Vandra i strandkanten tillbaka till Kåseberga hamn.
Vandra i strandkanten tillbaka till Kåseberga hamn.
Svenska och utländska fordon besöker Ales.
Svenska och utländska fordon besöker Ales.
Kåseberga Ställplats. Enkelt och prisvärt (140 kr) 1 km från Ales Stenar.
Kåseberga Ställplats. Enkelt och prisvärt (140 kr) 1 km från Ales Stenar.
Havets närhet bjuder på en vacker blomsterprakt.
Havets närhet bjuder på en vacker blomsterprakt.
Campingar & ställplatser

Kåseberga Ställplats.
Kontakt: Ronnie 0708-49 54 49.

Borrbystrands Camping
www.borrbystrandscamping.se

Löderup Strandbads Camping
www.loderupsstrandbadscamping.se

Bästa tipset med Ales Stenar att komma tidigt eller riktigt sent på kvällen. Mitt på dagen är ­besökstrycket stort och det kan vara trångt på restaurangerna nere i hamnen. Från gratisparkeringen uppe vid infarten till Kåseberga – åk inte ner i hamnen då det är mycket trångt i sommarrusningen – är det bara drygt en kilometer upp till Ales Stenar. 

Planera gärna in ett besök så tidigt som möjligt, långt innan majoriteten av besökarna kommer efter lunch. Ju färre besökare som är på plats desto bättre blir upplevelsen. Fortsätt sedan i sydväst, nerför sanddynerna ända ner till havet och följ den steniga kusten in till byn (600 meter). Vill du inte gå ner för slänten kan du följa samma väg tillbaka som du kom och sedan ta dig ner för trapporna österut mot hamnplanen. Bortsett från glass, kaffe, fikabröd och mackor finns också dagens lunch. Missa inte Sillaburgaren med rå lök och hovmästarsås, Sillmackan eller friterad spätta med potatismos och remouladsås på Kåseberga Fisk. Även Kåseberga Café och Bistro erbjuder stekt sill, pizza, soppor och fisk­delikatesser i hamnen. 

Från Kåseberga är det bara nio kilometer till Sandhammaren, det som av många anses vara Sveriges finaste strand med en sand som i vithet och finkornighet saknar motstycke. Ta bilen längs Kustvägen eller följ Skåneleden SL4 etapp 2 ­Nybrostrand – Löderups strandbad (börja i Kåseberga och gå till Sandhammaren), först 5 km till campingen vid Löderups Strandbad och sedan ytterligare 5 km längs stranden till Sandhammarens fyr. Glöm inte badkläder. 

Ta sedan bussen tillbaka med ­regionbuss 322 från Sandhammaren. Så bra det bara kan bli.

"Åk inte ner i hamnen då det är mycket trångt på sommaren."
Dagar med rätt vindar kan det vara tjugo, trettio skärmar i luften.
Dagar med rätt vindar kan det vara tjugo, trettio skärmar i luften.
Vindarna i Kåseberga är utmärkta för ­skärmflygning.
Vindarna i Kåseberga är utmärkta för ­skärmflygning.
En tysk campingbil med allt som krävs för Skåneturen.
En tysk campingbil med allt som krävs för Skåneturen.
Taggar: Resereportage

För den som aldrig tidigare satt sin fot i Kåseberga är Ales Stenar fascinerande. I ­synnerhet på avstånd – gärna från havet – då prickarna uppe på höjden blir som ett historiskt monument från en svunnen tid som är svår att förstå. Längst ut på platån, sjuttio meter från branterna där Kåsebergaåsen stupar snett ner i havet står den 67 meter långa stensättningen som förbryllat människor i århundranden. Här har folk bott i flera tusen år, något som skapat hemligheter i marken, stenar som rests, fallit omkull och återanvänts. Kanske har stenarna ursprungligen rests i ett syfte, men sedan byggts om till ett annat. Och att då med bestämdhet kunna slå fast Ale

Är du redan tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt på Husbil & Husvagn med vår Premium-tjänst

Det här är en del av vårt Premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.