Bild
Nästa artikel
Restips: Hellekis säteri

Restips: Hellekis säteri

VÄSTERGÖTLAND

Hellekis trädgård omnämns 1746 när Carl von Linné besökte den på sin Wästgötaresa. Redan då var Hellekis 150 år men huvudbyggnaden och den på 1960-talet renoverade smedjan hade bara några tiotal år på nacken.

Du kliver in i den vackra parken till det privatägda godset Hellekis. Här andas det historia och människor har gått mot entrén i mer än 400 år då de olika huvudbyggnaderna till Hellekis Säteri har legat på denna plats sedan 1597. Man vet att redan på 1200-talet tillhörde Hellekis folkungaätten men den första erkände ägaren till Säteriet var Matts Gustavsson Sparre på 1300-talet. Godset har sedan vandrat genom olika ätter, Liljesparre, Posse, Ulfsparre, von Arbin och Skjöldebrand. 1915 flyttade familjen Klingspor till Hellekis.​

Det finns dock äldre kända byggnader på Hellekis och den äldsta med bevarad historik är den som kallades fyrkanten på grund av sin form, det var en kvadratisk stenbyggnad i tre våningar. Möjligen var det riksrådet Axel Nilsson Posse som lät uppföra byggnaden på 1530-talet men 1880 revs den. År 1597 uppförde riksrådet Göran Knutsson Posse ett smalt trevåningshus med brant tak, inspirerat av renässansens nya idéer, men denna vackra byggnad brann ner 1698. I den nuvarande huvudbyggnaden finns det gamla tunnvalv kvar i källaren från den senmedeltida byggnaden och Hellekis är ett av de få godsen i Västergötland som kan ståta med detta.​

1707 ersattes den nedbrunna byggnaden av ett corps-de-logi i karolinsk stil, med utbyggd sal mot trädgården men 1791 gjordes en ombyggnad till nyklassisk stil, enligt ritningar framställda av Olof Tempelman och det var vid detta tillfälle som de låga pocherna vid vardera gavlarna uppfördes. Sedan dess har huset genomgått flera omfattande renoveringar men man har varit noga med att behålla 1700-tals stilen och i de båda övre våningarna finns inredningsdetaljer och möbler från både 1600- och 1700-talet bevarade. Det är här den stora vackra Brysseltapeten fortfarande finns även om det tål att i sammanhanget påpekas att huvudbyggnaden är inte öppen för allmänheten.​


Hellekis hamn var tidigt en av de viktigaste hamnarna vid Vänern där Kinnekulles första mekaniska stenhuggeri startades 1856 av Carl Skjöldebrand och 1871 sattes en fyr upp. Idag är det enda som vittnar om stenhuggeriet en sockel från en skorsten och campar du på Kinnekulle Camping så är du exakt på den plats som stenhuggeriet låg på.

1994 öppnades Hellekis trädgård för besökare. Säteriets park är känt för sina många vackra och ovanliga lövträd och här hittar du exempelvis valnötsträd, äkta kastanj och det ståtliga Ginkgoträdet som även kallas höstens guld. Här finns också en fantastisk perennrabatt och en härligt doftande rosenträdgård eftersom det är gammaldags rosor som planterats. Både perennrabatten och rosenträdgården är anlagda 1936 och duktiga trädgårdsmästare håller allt i bästa skick så att du kan njuta av årstidens växlingar från vårens lökväxter till höstens sköna färger.

​1946 köptes fyra hindar och en hjorthanne in till Hellekis och sattes i hägn. Under de följande åren släpptes hjortarna efter kalvningen ut i friheten och idag finns det gott om dovhjort runt hela Kinnekulle. Kör du i gryning eller skymning så kommer du säkert att få se stora hjordar av dessa vackra djur, men tänk naturligtvis på att deras beteende kan vara mycket oberäknerligt så ta det försiktigt.​

​Trädgården har anor sedan långt tillbaka i tiden och Kinnekulles kalkrika jordmån samt läget på västsluttningen mot Vänern har skapat ett gynnsamt växtklimat vilket gör det möjligt att odla exotiska växter som den ovanliga äkta kastanjen, trumpetträd, gudaträd och valnöt.

Men det är skönheten och stillheten som råder i trädgården är en av de stora fördelarna med en sådan här plats. Här kan du slå dig ner på någon bänk och lyssna till fågelsången, känna doften av liljor, prata trädgård med trädgårdsmästarna, låta dig inspireras av kompositioner och nyanser i trädgården eller bara vara... Vill du inte bara vara kan du naturligtvis ta något att äta i caféet som erbjuder både enklare saker och enstaka varmrätter.
Det är ett måttligt inträde till parken men jag bedömer det som klart rimligt eftersom parkens trädsamling, däribland inte minst ett drygt 100-årigt exemplar av Ginkgo biloba, innehåller cirka 300 olika sorters växter och en vildäng med lökväxter.

​Det är absolut värt att besöka denna vackra park med de anor som den har. Dessutom kan det vara roligt att vistas i den miljö som Carlvon Linné har besökt för 250 år sedan.

Här hålls också ett antal evenemang varje år. Håll koll på Hellekis hemsida även om vi säkert kommer med lite tips när det händer något speciellt.

 

Var?

Norr om Lidköping, österut på udden
GPS: N58º 38' 8"  E 13º 25' 39"

Camping hittar du här och deras hemsida hittar du här.

Taggar: Restips
Restips: Hellekis säteri
Restips: Hellekis säteri
Restips: Hellekis säteri
Restips: Hellekis säteri
Restips: Hellekis säteri
Restips: Hellekis säteri

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.