Bild
Nästa artikel
Kan bli fritt fram för nya betalvägar

Kan bli fritt fram för nya betalvägar

TRAFIK

Vägtullar kan bli allt vanligare. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd vill finansiera nya vägbyggen med hjälp av avgifter. Trafikforskaren Jonas Eliasson är dock skeptisk – vägarna riskerar att bli dåligt utnyttjade.

Den som kör över Öresundsbron eller Svinesundsbron får i dag betala en avgift, likaså får man öppna plånboken om man under vissa tider passerar någon av trängselskattens tullar som kapslar in Stockholm och sedan årsskiftet Göteborg.

På andra vägar får bilisterna köra vart de vill och hur mycket de vill utan att betala någonting extra. Utomlands är läget ett annat. I till exempel Norge, Italien och Frankrike har betalvägar funnits länge och i betydligt större utsträckning än i Sverige.

Men vägavgifter kan bli vardag även här hemma. Sedan ett par år tillbaka ingår det i regeringens strategi att kommuner och regioner ska bidra när ny infrastruktur ska byggas, till skillnad från den tidigare ordningen där alla pengar hämtades från statskassan. Finansieringen kan ske via den egna budgeten – eller via avgifter för trafikanterna.

Hittills har tre nya betalvägar fått klartecken, det gäller broarna över Sundsvallsfjärden, Motalaviken och Skurusundet. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) ser avgifterna som en möjlighet att snabba på byggandet.

– Jag ser det som ett sätt där användaren betalar, men framför allt handlar det om att verkligen få till efterlängtad infrastruktur tidigare än vad som annars varit fallet.

En som inte är lika positivt inställd är Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Han menar att avgifter gör det mindre attraktivt att köra på en väg och att bilister kommer att välja andra vägar för att ta sig fram.


– I extremfallet händer det som i Frankrike där lastbilarna kör på de smala, smala vägarna genom de små gulliga byarna istället för på de stora motorvägarna, säger han och konstaterar:
– Man köper en stor fin grej, en väg, och så utnyttjar man inte den till sitt fulla värde, den kunde skapa mer nytta för samhället om man inte hade en avgift.

En förklaring till att vägavgifter blivit aktuella är att de passar in i den politiska logiken, förklarar Jonas Eliasson. För en kommun eller region innebär avgifterna att man kan göra större satsningar än vad som annars vore möjligt. Samtidigt ser regeringen att man kan få mer väg för pengarna.

– Regering, region och kommun ser alla ur sin snäva synvinkel att de får en stor och fin och dyr pryl för en ganska låg insats, men ur hela samhällets perspektiv, det är faktiskt våra resurser som regeringen, regioner och kommuner använder, för oss är det inte någon bra idé.

Men Catharina Elmsäter-Svärd håller fast vid sin linje.
– Vi har regioner som växer starkt, där befolkningen och trycket på trafiken ökar mycket snabbare än man hinner med att investera. Det är i ett sådant läge vi befinner oss, då handlar det mer om folk och företags önskan att få infrastruktur på plats tidigare, säger hon.

Förstår du att många bilister tycker att de redan betalar tillräckligt?
– Jo, absolut, därför måste man uppleva att det kommer ett mervärde, till exempel att trängseln minskar eller att det kommer annan infrastruktur som man också kan ha nytta av, antingen själv eller någon i familjen.

Jonas Eliasson påpekar även att de regioner som är med och finansierar investeringar med vägavgifter kan tycka att det är orättvist om staten i andra fall betalar hela noten. Det är osäkert om avgiftsfinansiering blir vanligare i framtiden.

– Jag upplever det som att entusiasmen för sådana lösningar är lägre än för ett par år sen, eftersom det visat sig vara så pass komplicerat att få till överenskommelser som både är effektiva och upplevs som rättvisa, säger Jonas Eliasson.

Catharina Elmsäter-Svärd vill däremot hålla möjligheten till vägavgifter öppen. Infrastrukturministern tycker också att trängselskatt ska kunna införas på flera håll i landet, men bara om en kommun vill.

– Jag tycker inte att det är angeläget, däremot så ska det införas om en kommun tycker att det är angeläget, det ska komma underifrån på frivillig basis och det ska också syfta på att man faktiskt har trängsel.

 

Läs även vår blogg i ämnet.

 

Artikeln första gången publicerad i vår systertidning Vi bilägare 20130319

 

Det mesta tyder idag på att lagen om vägavgifter börjar gälla 1 mars 2014

Betalvägar idag
  • Andra avgifter kan förekomma för exempelvis husbilar och husvagnsekipage.

  • Här kostar det att köra bil i dag:
    1. Stockholm. 10–20 kr/passage i trängselskatt. Infördes aug. 2007.
    2. Göteborg. 8–18 kr/passage i trängselskatt. Infördes jan. 2013.
    3. Öresundsbron. 179 kr/passage i avgift. Öppnade juli 2000.
    4. Svinesundsbron. 23 kr/passage i avgift. Öppnade juni 2005.

  • Nya betalvägar:
    5. Motala. Bron över Vättern i Motalaviken är en del av nya riksväg 50. När bron öppnar för trafik under hösten 2013 beräknas avgiften bli 10 kr/passage.
    6. Sundsvall. Bron över Sundsvallsfjärden, som blir en del av E4, beräknas stå färdig under hösten 2015. Först var det tänkt att endast tung trafik skulle behöva betala en avgift för att passera bron, men EU-lagstiftning ser ut att sätta stopp för de planerna och tvinga även privatbilister att betala en taxa. Kostnaden för att köra över bron är ännu inte beslutad.
    7. Nacka. Bron över Skurusundet i Nacka kommun, strax utanför Stockholm, börjar byggas under 2013 och enligt planen ska den öppna för trafik tre år senare. Avgiften väntas bli 4 kr/passage.

Kommentarer

#1
Lars-E Lindbergh
2013-10-14 19:50

Kolla i Spanien! Det mesta av den tunga trafik går på icke betalvägar. Personbilstrafiken kör Autopistan. De kanske har råd att lägga pengar på bättre vägar

#2
Thorsten Björkehed
2013-10-14 22:46

Låt fordonsskatten gå till vägarna så slipper vi betala flera gånger.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.