I en studie gjord av VTI 2011 fann man att 2,1 procent av bilförarna hade minst ett läkemedel i kroppen, och att 6,3 procent av de dödade förarna hade det.
– Att köra med trafikfarliga mediciner i kroppen är en fara för både dig och omgivningen. Det svåra är att veta om det läkemedel du tar gör dig till en farlig förare eller ej, säger IngaSara Cardell, regionordförande MHF region XYZ.
62 procent av svenskarna läser inte bipacksedeln eller läser den bara första gången de tar ett receptfritt läkemedel enligt SIFO februari 2013. Under rubriken ”trafikvarning” eller ”Körförmåga och användning av maskiner” finns information om det finns risk för att läkemedlet påverkar din körförmåga. Man kan också fråga sin läkare eller apotekspersonalen om man känner sig osäker.
Varningstriangeln på läkemedel är borttagen sedan 2007 eftersom den kunde invagga i falsk trygghet och inte fanns konsekvent på förpackningarna. Triangeln satt bland annat på lugnande, smärtstillande, blodtryckssänkande och antidepressiva mediciner, sömnmedel, epilepsimediciner, vissa allergimediciner och hostmediciner.
Enligt trafikbrottslagen kan du dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri om du har tagit ett läkemedel som påverkar dig så att du kör trafikfarligt.
– Alla har alltid ett eget ansvar när det gäller bilkörning. Man ska aldrig köra bil i ett tillstånd när man själv, någon i omgivningen eller en läkare bedömt att man inte är lämplig som bilförare, säger IngaSara.
MHF arbetar för att ingen ska dö av rattfylleri. 500 funktionärer från MHF kommer finnas på 73 olika rastplatser under sommarkampanjen ”Ta Paus” för att hjälpa semestertrafikanterna till rätta och informera om bland annat trafikfarliga mediciner.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.