Det är Trafikverket som efter ansökan från regionerna beslutar om att nya kameror ska sättas upp. Eva Lundberg, Trafikverkets nationella samordnare för fartkamerorna, säger till GP att de fått tre gånger så många ansökningar om kameror som de kommer att hinna sätta upp vilket innebär att nya fartkameror kommer att sättas upp minst till år 2020. Kamerorna sätts upp med fem kilometers mellanrum på i första hand vägar med hastighetsbegränsning på 70, 80 eller 90 km/t.
- Sträckorna ska ha en medelhastighet som är 5 km / h över skyltad hastighet, rätt hög olycksrisk och ett flöde på 3-4000 fordon per dygn räknat på ett medelsnitt över året. Vilket gör att sträckor som till exempelvis Sälen eller Öland, som periodvis har hög trafik inte är lika akuta att utrusta som de som har högt snitt sett över hela året, säger Eva Lundberg vidare till GP.
Vilka sträckor som berörs 2017 är klart även om inte alla specifika platser är slutgiltigt fastställda. Trafikverkets policy är att täcka hela sträckor, inte att placera ut solitära kameror. Tiden från beslut till monterad kamera är cirka två år och i det räknas markprojektering, framdragning av el och själva uppsättningen. För kamerorna som ska sättas upp under 2017 har processen därför pågått ett tag.
Varje kamera består av en radar, en dator, en kamera och en blixt. Totalt sett finns idag ungefär 1 500 fartkameror som varje år tar drygt 260 000 bilder som sedan analyseras i Kiruna. Ungefär en av tre som fotograferas fälls, resterande bilder anses ha för dålig kvalitét för att fälla föraren. Trafikverket hoppas dock på att den tekniska utvecklingen ska öka uppklarningsfrekvensen till cirka 80 procent år 2020.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.