Våra vägrenar är en fristad för vår ängsflora men den hotas av invasiva arter. Nu ska bland flera Trafikverket satsa 36 miljoner på att studera hur man på bästa sätt ska bekämpa arter som lupiner.
Trafikverket värnar artrika miljöer i vägkanter och vid järnvägsstationer genom slåtter och hanterar till exempel jordmassor vid projekt med hänsyn till biologisk mångfald. Men det räcker inte för att nå hållbarhetsmålen. Det behöver göras mer och för att göra det behövs mer kunskap.
Transportinfrastrukturen är i sig själv en betydande spridningsväg för växter. Vissa åtgärder som slåtter, kabelgrävning, dikning och flytt av jordmassor i samband med byggnation av vägar och järnvägar bedöms vara starkt bidragande till den ökande spridningen av invasiva arter. Problemet är inte isolerat till Sverige, den snabba spridningen av invasiva arter ökar kraftigt även i övriga Europa. Detta hotar den biologiska mångfalden men också infrastrukturens anläggningar.
Framförallt är det blomsterlupin och parkslide som är vitt spridda i Trafikverkets anläggningar. Om än så vackra hotar de på många platser, över tid, att bryta ner byggnadsverk, väg- och järnvägsbankar och andra anläggningar. Det görs löpande insatser för att stärka biologisk mångfald och grön infrastruktur men det räcker inte till när de invasiva arterna breder ut sig.
EU har beslutat om en lagstiftning som implementerats i Sverige för bekämpning av utpekade invasiva arter och. Den ger tillsynsmyndigheter rätt att ställa omfattande krav på bekämpning. Trafikverkets hantering, som ansvarig för landets statliga väg- och järnvägsinfrastruktur, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av flera invasiva arter.
– Det saknas kostnadseffektiva metoder för bekämpning och en samordnad strategi för att bekämpa spridningen, och det saknas forskning inom området. Vi är i mycket stort behov av kunskap och den gemensamma forskningsutlysningen är ett steg framåt, säger Anders Sjölund, Trafikverket.
Transportinfrastrukturen är i sig själv en betydande spridningsväg för växter. Vissa åtgärder som slåtter, kabelgrävning, dikning och flytt av jordmassor i samband med byggnation av vägar och järnvägar bedöms vara starkt bidragande till den ökande spridningen av invasiva arter. Problemet är inte isolerat till Sverige, den snabba spridningen av invasiva arter ökar kraftigt även i övriga Europa. Detta hotar den biologiska mångfalden men också infrastrukturens anläggningar.
Framförallt är det blomsterlupin och parkslide som är vitt spridda i Trafikverkets anläggningar. Om än så vackra hotar de på många platser, över tid, att bryta ner byggnadsverk, väg- och järnvägsbankar och andra anläggningar. Det görs löpande insatser för att stärka biologisk mångfald och grön infrastruktur men det räcker inte till när de invasiva arterna breder ut sig.
EU har beslutat om en lagstiftning som implementerats i Sverige för bekämpning av utpekade invasiva arter och. Den ger tillsynsmyndigheter rätt att ställa omfattande krav på bekämpning. Trafikverkets hantering, som ansvarig för landets statliga väg- och järnvägsinfrastruktur, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av flera invasiva arter.
– Det saknas kostnadseffektiva metoder för bekämpning och en samordnad strategi för att bekämpa spridningen, och det saknas forskning inom området. Vi är i mycket stort behov av kunskap och den gemensamma forskningsutlysningen är ett steg framåt, säger Anders Sjölund, Trafikverket.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.