VTI skriver på sin hemsida om bränsleskatterna som minskar i takt med att användningen av fossila drivmedel fasas ut vilket får konsekvenser för statens skatteintäkter.
– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksamhet i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid VTI.
Men att i framtiden beskatta el som man idag beskattar bensin och diesel tror inte Jan-Eric Nilsson på som en lösning.
– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel. En skatt på el skulle därför vara ett trubbigt instrument för beskattning.
Kilometerskatt är en annan möjlighet för att ta ut skatten som dessutom kan kopplas till när och var fordon körs och fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper. Men det finns nackdelar.
– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar. En allt för hög skatt på körning skulle då bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det är något vi skulle kunna se de närmaste tio till tjugo åren. Men när omställningen är slutförd och det inte längre finns möjlighet att välja mellan olika tekniker kommer vi inte längre att ha samma begränsningar, säger Jan-Eric Nilsson.
Läs mer i rapporten Framtidens beskattning av vägtransporter
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.