Bild
Nästa artikel
Restips: Route Napoleon

Restips: Route Napoleon

FRANKRIKE

Route Napoleon, en av världens vackraste vägavsnitt och dessutom med en svårslagen historia. 1815 tog Napoleon den här vägen. Har du hunnit med den än?

-Innan Grenoble var jag en äventyrare, men efter var jag en regent, yttrade Napoleon Bonaparte när han återvände från Elba första gången för att återta tronen. Han återvände dessutom på en av de mest förförande vägarna i Frankrike med oemotståndliga  naturscenerier och är du i omgivningen får du inte missa denna upplevelsepärla. Det var i mars 1815, efter Napoleons exil på ön Elba, som han tog denna vackra väg på en av den Franska historiens viktigaste resor. Sedan dess har vägen legendstatus, fick sitt nuvarande namn 1932 och är därefter skyltad med den franska imperieörnen och vägnummer 85.

När Napoleon steg i land i Juanbukten vid Cannes förde vägen honom för 200 år sedan genom ett vintrigt landskap, snöiga alppass och forsande floder. Det var inte bara en vädermässigt strapatsrik resa, han försökte även motivera befolkningen att stöda honom i hans kamp om tronen. Vi må tycka att scenerierna är fantastiska, omväxlande och svårslagna men att göra denna 325 km långa resa till fots och bitvis med häst eller åsna måste ha varit en fantastisk upplevelse i den då betydligt mer orörda naturen. Men än idag betraktas vägen som en av de mest spekakulära cykel och motorcykelvägarna i världen. Kör du husbil eller med husvagn måste du vara beredd på att det tar lite tid och att det är backigt, men en sådan här väg måste verkligen upplevas. Jag kan garantera dig att du kommer att hålla med mig när du kört den. Vill du dela upp upp turen finns det otaliga ställ- och campigplatser efter vägen.


När Napoleon vid midnatt den 1 mars nådde Cannes via Le Cannet, Mougins och Mouans- Sartoux erövrade han staden Grasse som bara hade fem fungerande musköter att försvara sig med. Han lastade om sina 16 vagnars förnödenheter på åsnor för att kunna ta denna bergsväg mot norr och därigenom undvika de styrkor som regeringen omedelbart sände när de fick reda på att Napoleon anlänt till Juanbukten för att bekämpa honom samt de i Marseille stationerade styrkorna.

Vägen, eller snarare stigen, var i början av 1800-talet inte bredare än att Napoleons styrkor tvingades marschera i ett led. De tungt lastade åsnorna slet hårt för att klara av den kraftiga stigningen mot den 786 meter höga Col de Pilon och Col de Valferrière på 1169 meter och många av dem klarade inte av strapatserna. Den isiga och smala stigen erbjöd dåligt fotfäste och det var långt ner till dalen under och de som slant föll mot en säker död.

När Napoleons styrkor nådde platån vid St Vallier-de-Thiey slog de läger vid en stor alm där det 40 år senare restes en 6 meter hög minnesstod. Det kan kanske kännas lite extra historiskt att stanna till just där men platsen är lite svårhittad. Du hittar trädet vid Place d'Apié, bakom några bord på en liten restaurang och platsen är skyltad med 'Napoleon Reste Ici'.

Den 3:e mars tillbringade Napoleon i den lilla byn Barrême där han sov i domare Tartansons hus på huvudgatan, även denna plats är dåligt skyltad. Nästa dag nåddes Dignes-les-Bains. Invånarna slapp med nöd och näppe ett militärt slag i sin stad efter enträgen begäran från befolkningen som lättade kunde se styrkorna marchera till det vackra slottet Malijai, numer omdöpt till Mairie, där en skylt säger; här stannade Napoleon, stanna här du också!

Efter ytterligare två dagar nås staden Laffrey där ett nervkrig bröt ut. Här mötte Napoleons styrkor de regeringstrogna i ett trångt område, La Prairie de la Recontre, en platå som ligger mellan två berg. Men slaget fick en annan utgång än regeringsstyrkornas officerare kunnat drömma om. Trots officerarnas order om att skjuta Napoleon steg han ner från sin häst, gick mot soldaterna och sade
- Jag är din kejsare. Känner du igen mig?, tog ännu några steg och fortsatte, "Vem av er vill döda sin kejsare, här är jag!" Soldaterna utropade unisont "Vive l'Empereur!", trotsade sina officerares order och slängde ifrån sig sina musköter. Napoleon vann på så sätt sin mest avgörande seger. Det var en typisk karismatisk Napoleons gest, och det räddade situationen. Han fortsatte sedan sin väg upp genom Vizille, Grenoble, Brie och Angonnes.

När Napoleon nådde Vizille möttes han av jublande folkmassor vartän han visade sig. Slottet här är absolut värt ett besök och slottet användes som officiellt sommarresidens för Frankrikes president under perioden 1926 till 1972. Nu finns här i stället ett besöksvärt museum över franska revolutionen

När Napoleon kom till Grenobles klockan 11 på kvällen den 7 mars, försökte de lokala makthavarna blidka honom med att erbjuda honom övernattning på slottet, men Napoleon, trogen sin genialitet för PR, valde i stället att bo på ett hotell som drivs av en av hans tidigare militärtränare. Han kom därför att bo på L'Hôtel Les Trois Dauphins, idag Auberge Napoleon på Rue Montorge. Där fick han rum nr 2 vilket får en att fråga sig vem som var tillräckligt viktigt för att bo i rum nr 1?

Grenoble är en medelstor stad med ett naturskönt läge med bergen runt omkring. Här kan du ta linbanan upp på berget där utsikten över staden är spektakulär och vid bra väder finns möjlighet att se ända till Auberge Napoleon.

All historia till trots är det naturupplevelsen som är det som gör vägen till det den är. Här är det små mysiga franska samhällen där frukt och grönt finns utanför butiksdörren och den kritiskt granskande lokalbefolkning bedömer utbudet. Strax bredvid finns ett fik där några sitter och tar ett glas vin och en ostbricka i solskenet. Den lagom kurviga vägen bjuder på fantastiska scenerier och överallt finns campingplatser med en utsikt som får den mest förhärdade campare att tappa andan och bara sätta ut campingstolen för att njuta. Det öppna landskapet med berg i bakgrunden och dalar som i botten avslutas med en flod, är något som måste upplevas. Att beskriva en av världens vackraste och upplevelserikaste vägar på ett rättvist sätt är inte enkelt men jag garanterar att wow-faktorn är hög. Det kan vara värt att påpeka att den vägen ska köras i fint väder, annars kommer du inte att kunna njuta av den fullt ut. Och ta god tid på dig, det behövs om du vill kunna sätta dig och ta en kopp kaffe här och där och bara njuta! En vecka, som Napoleon behövde är nog att ta i, men två hela dagar ska du nog planera in för någonstans efter vägen ska du övernatta. Personligen tycker jag att området runt Gap är att föredra.

Taggar: Resereportage

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.