Nu sitter vi på möte om webben och allt som behöver göras. Full koncentration råder men bryts ibland av våra egna gapskratt... är det måndag så är det!

// Jimmie

Var befinner vi oss? Plats och stad?

Inga vinster utlovas men väl ära :)

/Jimmie

Ledtrådar:
Ledtråd 1: Många av våra läsare har åkt igenom grinden.
Ledtråd 2: En gång om året är husbil - och husvagnskön kilometer lång.

RÄTT SVAR: Rätt svar kom från Christer S! Bilden är från Elmia i Jönköping!

Idag fyller undertecknad (Layout-Maria) år och på söndag är det dags för Webb-Therese. Det måste firas tyckte vi och ställde fram skålar med lösgodis.
Godis i all ära, men jag erkänner att jag ser mer fram emot bastu, bira och biljard ikväll.

Idag är det ett år sedan jag passerade det magiska 30-strecket och jag förundras över hur mycket klokare jag har blivit, all kunskap jag har förskaffat mig och vilka talanger jag har utvecklat.
Eller inte. :) Ibland förvånas man mer över hur mycket tid som kan förflyta medan livet känns ganska så lika. Men det är klart, min egen utmaning att lära mig spela gitarr har jag klarat av. Nu är det dags för nästa: att börja skapa egen musik. Jag gillar att ha små privata mål som jag vet gör mig glad.

Vad gör du för dig själv som gör dig glad?

Det här med resetips är något som jag vurmar för. Den här gången for jag iväg till en del av Tyskland som jag inte sett så mycket av, det har helt enkelt inte fallit sig så att jag åkt där lika mycket som i övriga Tyskland.

Jag tror att det kan vara samma för många av oss men det finns mycket som är intressant att stanna till vid och så ligger det inte så långt bort. Allt eftersom kommer jag att ge dig pärlor här och där och jag kommer att sammanställa dem så du har lätt att gå in och kolla på sådant som jag tyckt varit lite extra när du kanske ändå passerar. Du kanske till och med vill styra ditt resande åt det som jag uppskattat. 

Skam att säga men jag hade faktiskt inte greppat att det finns en vacker väg, Deutsche alleenstrasse, som går hela vägen från Östersjökusten till södra Tyskland och är, precis som namnet antyder, en alléväg. Bitvis mycket vacker där den i lugn och ro böljar fram under trädkronorna genom det tyska kulturlandskapet. För mig som inte uppskattar Autobahn så mycket har sådana vägval blivit en naturlig del av mitt resande, ger mig ro i själen och så finns det som sagt så många spännande platser att uppleva längs vägen.

Att tjata om hela resan i en blogg känns inte bra och skulle förmodligen skrämma bort många från att läsa klart och därför börjar jag bara med att berätta om att jag varit där vilket gick ut över uppdateringarna på hemsidan. Men om jag ska ha något intressant att förmedla till dig så kan det bli så någon enstaka gång.

Snart är det Elmia och då kommer jag naturligtvis att fokusera på nyheterna inför 2014 även om det nya bara är en liten del av vad som finns på vägarna nästa säsong. Lite begagnat skall också till, inte minst vad som kan vara värt att tänka på vid köp. Det kommer ju hela tiden till nya kolleger i vår mobila värld och alla kanske inte har din detaljerade kunskap.

Jag ser fram emot dina tips om vad du tycker jag ska ta upp på hemsidan och hoppas du ursäktar avbrottet i uppdateringarna.

Ha en skön mobil höst och njut av den fantastiskt färgsprakande natur som snart är på gång!

Pelle Kjörling

För som du säkert märkt är även hemsidan ny och även den kan konster som den gamla inte kunde. Nu när det dessutom har gått ett par dagar sedan lanseringen har det blivit tid över att sätta sig ned och begrunda verket, se om vi verkligen lyft fram det vi vill.

Till kaffet njuter jag, förutom av tvenne ljus, av pepparkakor och lussebullar. Visserligen har jag lärt mig genom frågesportskapandet att de finns en dödlig dos av lussebullar, då saffran både är giftigt och själva poängen med lussebullen, men med tanke på den förhållandevis lilla dosen i varje bulle är jag inte man att sätta i mig tillräckligt många på så kort tid som krävs. Så jag mumsar på utan att bry mig vidare. Pepparkakorna sägs ju göra en snäll men jag har inte lust att bli menlös så där gäller det att begränsa sig.

Jag hoppas att du börjar känna dig hemtam med nya sidan redan nu, har lärt dig hitta i menyerna och utnyttjar bläddringsfunktionerna i de boxar som hanterar detta. Det man är van vid är ju så mycket enklare än det nya men det nya blir ju snabbt hemtamt det med.

En ny funktion är också relaterade artiklar där du får förslag på likartade artikar. Det visade sig att en av dessa funktioner kunde varit bättre, och det är evenemangsförslagen. Visserligen är förslagen på andra evenemang som sådana relevanta men datumen mina vänner. Vår tanke var inte att du för ett år sedan skulle ha åkt på något likartat, så vi kommer så småningom att göra något åt den funktionen så den blir ännu bättre.

Som oftast tiger hälsan still, ingen har öst elaka mail över mig så jag får utgå från att de flesta är hyggligt nöjda. Har du några synpunkter så hör av dig!

Ja, just det. Vår kaffemaskin är inte fullt så duktig som bilden antyder. Men skam den som ger sig. Vid nästa byte ska vi ha en som klarar uppgiften. Jag ska tjata på vår chefredaktör nu när jag vet att det går att få till det så bra. Det skulle annars passat bra som julklapp, eller hur?

Ha nu en trevlig början på julen som kryper allt närmre, kryp upp i fåtöljen och njut av tidningen eller sajten! Men ät inte för många lussebullar...

Lagom till påsken gör sig våren påmind igen. Det är nästan så man förleds att tro att det är sommar och campingarna fylls ovanligt snabbt av nyss uppvaknade husvagnar. Och visst är det härligt med denna tidiga vår.



I Stockholm har jag hållit mig till stadens begivenheter efter min vårkänning för ett par veckor sedan i Mosel och Holland. Och förvisso, för tre veckor sedan var det 23 grader vid Mosel. Även om vi inte riktigt hunnit dit än så blommar körsbärsträden intensivt här i Stockholm och Kungsträdgården fylls av vårlängtande flanörer som svalkar sig med en glass, häggen har precis slagit ut och påskliljorna för en vissnande tillvaro. Gårdagen bjöd till och med på gullvivor i en gräsmatta. Men inget doftar som häggen i den ljumma luften där fåglarna håller konsert.



Men som den lediga helg påsken är för de flesta så är det den riktiga premiärhelgen för campandet. De som gillar permant campingboende har börjat lägga ut sina altanplattor och sätta upp förtält, vi andra kuskar runt i jakt på den perfekta utsikten och de som var lite vågade har tagit premiärdoppet vid Varbergs kallbadhus. Sådana övningar är inget för en badkruka som jag men många nog dök upp i Varberg.



Många förknippar ju säsongsstarten med konstrundorna i Skåne och dessa pågår just nu, men varför inte åka runt i Skånes skira grönska. Forsakar är som vackrast nu i bokskogslövningen och har du ännu inte hunnit se den och har några dagar över ska du naturligtvis inte missa den, det känns lite som att missa körsbärsblomningen i Kungsträdgården eller att njuta av påsken från campingstolen.



Bättre säsongstart än så här kan man knappast önska sig!

Eftersom den karta jag brukar använda är tung som en bok beslöt jag mig efter en konsultation med den att den nog inte behövdes för att ta mig till Bad Waldsee där Hymermuseet är beläget. Glad i hågen knappade jag i stället in adressen på bilens fina GPS och den talade genast om för mig att börja köra. Framåt, sväng vänster, titta efter den här skylten och vilken hastighet som är tillåten som om jag inte kunde se det på de för ändamålet uppsatta skyltarna.



Jag lotsades av Autobahn tämligen omgående och njöt av den tyska sommargrönskan i den sommarvarma luften. Nja förresten, den utmärkta klimatanläggningen såg till att den sommarvarma luften stängdes ute så jag fick lite vårkyla istället. Men jag var riktigt nöjd med att GPS:en och jag var överens om att motorväg inte var min grej.



Efter ungefär tjugo mil dök så skyltarna med Bad Waldsee upp i levande livet. Jag kom längre och längre in i den pittoreska orten eftersom hotellet låg mitt inne i staden. Och då menar jag mitt i staden. Jag tyckte nog att fotgängarna började titta lite konstigt på mig när avspärrningarna för gågatan dök upp framför kylaren men det var faktiskt tillåtet att köra där. Kanske inte så lämpligt men det brydde sig inte GPS:en om. Men jag kom fram till rätt plats och där fanns till och med en parkeringsplats under ett träd som spred sav.



När dagen därpå anlänt blev det en promenad till Hymers anläggning som befann sig på lagom gångavstånd.



Så blev det då dags att åka tillbaka till flygplatsen för att på ett snabbt sätt komma hem igen. GPS:en frågade vart jag skulle och det fanns en händig knapp som på tyska föreslog tillbaka till utgångspunkten. Det lät utmärkt för en GPS-amatör som mig så jag tryckte på den och fick genast en uppmaning att börja köra. Så blev det även om jag avstod från GPS:en förslag genom gångzonen. Eller ska jag säga, jag lät den aldrig försöka ta mig i den riktningen. Genast fick jag uppfordrande veta att jag lämnat färdvägen. Men jag kunde leva med det.



Nu tyckte dock GPS:en att motorvägen var det bästa alternativet och jag gav med mig. Väl i Münchens oändliga motorvägssystem närmade jag mig flygplatsen när GPS:en uppfordrande talade om för mig att jag skulle svänga av. Jag lydde eftersom den borde veta bäst. Jag hamnade i ett industriområde. Rätt plats var det i varje fall inte och där stod jag som ett frågetecken och försökte räta ut det med frågor till de förbipasserande. De tittade lika frågande på mig som jag på GPS:en.



Nej, flygplatsen har ingen för mig känd gatuadress och den var väldigt envis med att försöka övertyga mig om att det inte går att knappa in Flughafen. Kartan låg hemma så det blev att lista ut var jag var och ta mig mot flygplatsen. Nu hade jag stängt av GPS:en och tänka sig, det gick alldeles utmärkt ändå även om jag nog förlorade en timme i restid.



Och jag lovade mig själv. Jag ska aldrig mer synda och köra med en GPS. Utan GPS vet jag i varje fall var jag är.

Men jag ska inte sticka under stol med att det är ganska roligt att jobba med webreportagen! Lite kvickare, lite kortare och helt utan de utrymmesbegräsningar som gäller i den tryckta tidningsvärlden.



Gensvaret har varit enormt, vilket märks på att ni läsare blivit betydligt fler och det slagits många nya besöksrekord på sajten. Naturligtvis känns det extra sporrande då att hitta ännu fler spännande nyheter. Trots det är det ändå skönt med lite ledighet! Om jag verkligen sätter mig vid lägerelden är en annan fråga...



Så nu får ni som följer hemsida och Facebook lära känna våra övriga redaktionsmedlemmar ett tag medan jag lutar mig tillbaka och bara njuter!



På återseende alla trogna webbläsare!

Många av oss känner att ekorrhjulet snurrar allt fortare. Det är mycket som ska hinnas med och alla måsten står som spön i backen. Ingenting kan vara bättre än att ställa sig bredvid och bara vara. Åtminstone ibland. Ta sitt mobila boende och bara koppla av. En helg för vissa, En hel semester för andra. För vissa till och med att fly vintern till varmare breddgrader i en husbil. Med lite tur kanske hela vintern.



Jag njöt i fulla drag när jag läste om Freedom Travels häftiga resa runt om Europa. Ett helt år. Kan det bli mycket bättre? Nya platser. Nya upplevelser. Det är skillnad på ett liv och att leva. Att det finns få andra sätt som matchar det som ett mobilt boende möjliggör är vi nog rörande överens om. Men inte behöver man avstå bara för att det inte finns ett helt år till förfogande.



Även det lilla kan skapa stora upplevelser. Att upptäcka det fina i den närmaste omgivningen. Men visst kittlar det i min resenerv när jag hör andra berätta om någon häftig upplevelse. Men jag har inte en tanke på om det var långt bort. Inte det minsta. Men det nära är så tillgängligt. Om man bara tar steget.



Det är bara åtta veckor till marssolen börjar smälta snön. Dagsmeja. Till de första snödropparna visar sig i söderlägen. Inte många veckor till och vi kan njuta av blåsippor och solens värmande strålar i lägen i lä. För varje år som går blir det gångna året en allt mindre del av livet jag levt. Så det känns redan som våren står för dörren. Men blev det gångna året som jag ville?



Inte ofta kan man svara "ja" på en fråga av den typen. Livet rymmer nyanser som inte alltid är lätta att förklara för omgivningen, ömsom vin ömsom vatten är ett nog så gott uttryck. Men man ska inte gråta över spilld mjölk. Kavla istället upp ärmarna och gör drömmarna till verklighet av framtiden. Det är nämligen den som börjar nu.



Som redaktör för webbsidan handlar det också om ni som läsare har fått läsa det mest intressanta. Det mest läsvärda men vad är egentligen det? Inte heller det är lätt att svara på. Men jag uppfylls av glädje när jag ser att allt fler av er läser det jag skrivit. Oavsett om det är trista nyheter som får många av oss att osa av ilska eller något som fyller oss med glädje. Eller inspiration. Speciellt det sistnämda blir jag glad över om någon uppskattar.



Får jag respons på det skrivna, en kommentar, ett gilla, blir jag extra glad. Nästan vad som helst som visar att ni uppskattar livet. Det här årsskiftet är ni fler än femtio procent fler som läser mina ord jämfört med förra årsskiftet. Jag hoppas att jag kan förmedla inspiration. Glädje. Reslust. Gärna även att ta en bild då och då så ni inspirerar era vänner.



Ord betyder nämligen ingenting om de inte förmedlar livslust. Glädjen av att upptäcka. Uppleva.



Dagen idag är speciell, dagen igår kan du inte göra något åt. Dagen imorgon vet du inget om.



Våga ta steget in i det okända. Res ut och upplev. Kan jag förmedla den känslan till dig har du gjort min dag.



Ett riktigt gott nytt 2016 från er webbredaktör och resten av redaktionen!

Det har sagts att det såldes körkort i kiosker i Stockholm för många år sedan. Någon lär till och med blivit lagförd för detta tilltag, det var kanske lättare då när kioskinnehavaren stod framför farbror blå. Nu är det mer sublimt. Någon som gömmer sig bakom en webbsida där löftena är många men syftet troligen ett annat.



Men visst reagerade jag i morse när den här texten dök upp i mitt flöde; "Köp ett svenskt körkort utan skriftliga och praktiska tentamina".



Det kanske ligger mer i tiden att köpa körkort idag, nu när inte ens hälften klarar uppkörningen. Allvarligt säger beslutsfattarna med en än allvarligare min. Nog kan man hålla med om det. Inte minst mot bakgrund av ryktena om att fusket är utbrett, så till den grad att de allvarliga minerna går att beskriva som bistra. Inte ens hälften klarar uppkörningen trots att det fuskas som aldrig förr vid provtagningarna vilket till och med skulle kunna kallas uppseendeväckande. Numer är det inte ens säkert att den som gör provet är den som får körkortet, det kan väl ändå kallas skandalöst. Politiker säger säkert att det är en utmaning, vanligt folk kallar det ett problem.



För visst vill vi vara säkra på att den man möter i trafiken har en rimlig kunskapsnivå, håller sig på rätt sida av vägen men även av lagen. Att bilen är försäkrad så att om det ändå inträffar en olycka åtminstone finns ett ekonomiskt skydd.



Men så är inte heller alltid fallet. Fusket med så kallade bilmålvakter har också nått nya höjder, SVT skrev att de totala skulderna nu uppgår till 4,4 miljarder. Av dessa utgör obetalda försäkringar 2,5 miljarder. Eftersom försäkringsbolagens intäkter är tänkta att täcka utgifterna borde detta innebära att övriga försäkringstagare har premier som sammantaget är åtminstone 2,5 miljarder för höga. Resten är matematik. Hur mycket blir det utslaget per försäkringstagare? Kan man påstå att minerna på dessa också är bistra?



Nåväl, åter till försäljningen av körkort som jag råkade se. Jag tog därför kontakt med Transportstyrelsen och jo då, de kände till just den här sidan. Svaret löd



"Det dyker regelbundet upp den här typen av sajter. Vad vi vet är att merparten av dem är så kallade Phising-sajter, där man är mer ute efter att lura av folk deras kortuppgifter än att tillhandahålla falska körkort.



Det är tyvärr rätt svårt för oss att stoppa dessa sajter. I synnerhet när det handlar om domäner som inte är svenska (alltså inte .se i webbadressen). Och om vi väl lyckas stoppa en adress dyker en annan upp lika fort.



Vi är dock tämligen övertygade att den absoluta majoriteten svenskar är väl medvetna om att det inte går att köpa ett svenskt körkort."



Kanske så. Men det är svårt att tro att sidorna finns om inte någon köper tjänsterna. Eller lämnar tillräckligt många sina bankuppgifter till något så suspekt som denna sida? Möjligen kan det beskrivas som säkrare för kunden (?) när det betalades med kontanter i ett kuvert i kiosken.



"Vi registrerar dig i den teoretiska och praktiska tentamen och du lyckas automatiskt", visst låter det som ett lockande alternativ mot ett underkänt äkta prov. Åtminstone för den som slipper göra provet, för oss andra låter det allt annat än lockande.



"Vi kommer sedan att erbjuda dig dokumentet efter att ha registrerat det i svenska arkiven så att dess legitimitet inte lider av någon tvist". Tänk om det är så att det inte räcker med att Transportstyrelsen tämligen övertygad om att de flesta vet att det inte går att köpa ett svenskt körkort. För det går säkert idag likväl som det gick innan den digitala tidsåldern blev vardag. Hur skulle det annars vara möjligt att det utfärdas körkort med rätt bild till olika namn?



Merparten av sajterna tillhandahåller inte körkort. Nähä. Men resten då? Kan man tolka detta som att Transportstyrelsen känner till att det utfärdas falska körkort, om än bara från en liten del av de sajter som marknadsför tjänsten?



Kanske är de flesta av dessa sajter bara ute efter att lura av folk bankuppgifter. Även om jag tillåter mig tvivla på att det är folk med villa, aktier och feta bankkonton som är mest intresserade av tjänsten. Finns det verkligen kontroll över processen, något som fusket med körkortsproven verkar motbevisa?



Och är den vi möter i trafiken verkligen behörig och kunnig nog?

Någonstans i en lerig dikesren brukar den dyka upp. Mitt bland bruna löv och torrt gräs. Lyser som solen och inger det hopp om betydligt fler blommor och grönt gräs som många av oss verkligen längtar till. Men visst är den första tussilagon något alldeles extra som ingen annan blomma kan konkurrera med. Den är ju först, nästan i varje fall. Och det är alltid något extra över premiärer.



Våren anlände som vanligt så tidigt som den kunde längst i söder. Den 15 februari var det dags även om ingen visste det då. Det ska ju gå sju dagar i följd med en dygnsmedeltemperatur på över nollan för att SMHI ska klassa årstiden så. Sedan dess har det blivit ännu mildare, en del skulle nog kunna kalla det varmt när temperaturen steg till 16,7 i Karlshamn den 26 februari. Det är rekord för februari. I mars är rekordet 22,2 grader. Det är från 1968 och från Sandbäckshult i Oskarshamn. Det kanske inte slås i år men vittnar ändå om varmare tider.



I april börjar campingarna vakna till liv och allt fler känner att de vill ut och njuta. Av våren förstås men även av gemenskapen som campinglivet erbjuder. De fastboende snickrar på sina altaner och planterar blommor medan de kisar ut över någon vacker vy, kanske en sjö. Husbilarna rullar runt och njuter av de första gröna löven. Kanske har man möjlighet att njuta av en tur i Skåne när bokskogen lövas i Forsakar, sådant ger minnen för livet. Se de första blåsipporna spira. Just nu är det nära.



De som ännu inte suttit och drömt om vårens första turer har bråda tider nu. Inte för planeringens skull, sådan behövs inte. Det spontana är oftast det mest spännande. En lite längre tur när solen och våren visar sig från sin bästa sida, kanske till en näraliggande camping om vädret blir lite kylslaget eller regnet smattrar mot karossen. Gemenskapen finns där oavsett, den är minst lika viktig som vårvärmen men finns båda på plats samtidigt gör det ju inget.



Visst är det härligt att få drömma om den kommande säsongen, barnens glam vid poolen och grilldoften från grannen. Det är vår nu och snart är det dags för härliga sommarvarma vindar. En ny säsong att skapa minnen av, minnen för livet som den som sitter hemma aldrig får.

Gruset håller på att sopas upp på de flesta håll i södra Sverige och även om tjälskotten finns kvar så kan sommardäcken komma på plats för de som inte fortfarande har vinterväglag. Inte heller att förglömma så lägger vi normaltiden bakom oss och byter även där till sommar. Så visst finns det fog för att säga att sommaren är här? Jo, åtminstone om några dagar.



Tänk om det vore så enkelt att få till sommar. Som att låta en fluga göra allt till sommar. Men tecknen på den begynnande sommaren blir allt tätare och det gör åtminstone att mitt sinne får en uppryckning. I värsta fall får man lyssna lite extra på Idas sommarvisa.



För säkerhets skull kollade jag även in min personliga sommarskrud. Både shortsen och den kortärmade skjortan är tvättade och strukna och sommarskorna samt solglasögonen är framme på prime place. Man vill ju inte stå där med byxorna nere och konstatera att man inte kan infria den klädkod som sommaren kräver. Om några dagar alltså.



Jag har också redan varit nere i garaget och kollat däcken. Jodå, de har rätt mönsterdjup, inga torrsprickor och jag har till och med kollat lufttrycket. Vore ju trist att se en halvplatt däck när det sitter på bilen och jag under plågsamma rop om hjälp från däcket långsamt tar mig till macken för att befria det från nämnda plåga. Inte alls bra för vare sig mitt sinne eller däcket. Vissa åker ju till däckverkstaden och låter dem få sommaren på plats men jag är envis och kan själv. Dessutom får jag lite träning om det nu skulle bli så illa att jag får en punktering senare i år, då vet jag att domkraften fungerar och kan dessutom planera bytet så att jag inte är under tidspress. För fel på bilen har en förmåga att komma när det är som minst lämpligt. Vet inte hur det går till, kanske Murphy har haft ett ord med i laget?



I år undrar jag lite extra om väghållarna är lika förberedda. Vissa år är de inte alls sommarklara utan fyllda med potthål och tjälskott. Och mängder med osopat grus trots att jag sett sopbilen köra sin runda. Undrar hur de gör i länder som Österrike som med sitt likartade klimat ändå lyckas hålla vägarna jämna som salsgolv. De kanske skulle kunna lära oss vilket trick de använder för här är det rent bedrövligt på vissa ställen. Vi får väl anta att framtiden ser ljus ut på den punkten nu när intäkterna från bilismen nått hisnande höjder.



Men nu ska man inte vara negativ när det bara är dagar till sommaren. För böndernas skull ska man kanske inte önska sig allt för varmt och torrt men nog är det en ynnest att i Sverige få uppleva en campingsommar som den 2018?



Nu ska jag i varje fall ta mig ut till rabatten och kolla om rosorna är på gång. De vill väl inte heller missa att sommaren är här om några dagar. Jag skulle bli djupt besviken om de inte slår ut när sommaren anländer. Och som sagt. Det är ju bara enstaka dagar kvar och jag minns att de doftar så gott. Så jag står i stargroparna med sommarkläder, sommardäck och sommartid.