Äter brunch på vårt värdshus och blir mäkta imponerade: grillade tigerräkor, lammkött, rösti, färskt bröd, hembakta tårtor och läckra bakverk samt sekt, rött- och vitt vin ingår. Stället är populärt bland bussturister och personalen lotsar proffsigt in gäng efter gäng. Runt 350 personer kan stället ta emot. Vi blir bjudna på maten och tackar värden i alla tonarter innan det är dags att rulla vidare. Nu har siktet inställt på att komma längre än i går. Förhoppningsvis 30 mil.

Snart dags att ta sig över Brennerpasset vilket känns skönt, trafiken är hård här i Norra Italien, folk kör som på Gröna Lund. Parkerade mellan lastbilarna på en rastplats/mack i går kväll och vaknade med denna utsikt: en soptipp!

Hittar ett kalasställe utanför en skola i turisttäta San Gimignano. Här står redan ett gäng italienare med sina alkovbilar och de vet att platserna är okej att stå på så länge inte skolorna har börjat. En kort promenad från parkeringen ligger staden med sina medeltida torn. Dessutom hittar vi en Lavanderia där man kan tvätta kläder och soptunna nära parkeringen.

Fotar testbilen trots att vädret är sämsta tänkbara. Folk åker skidor i snö som mest liknar slush.

Stannar för välbehövlig lunch på Grotta Azurra i La lIma. Utmärkt restaurang med färska skaldjur som specialitet.

Det har ju regnat stora mängder i Tyskland och längs med A7:an ligger ytterkanterna av vissa städer och byar under vatten. Det ser rätt märkligt ut. 

I slutet av området som kallas Romantische Strasse, närmare bestämt i Lauda, stannar vi och handlar lunch. Det blir rårivna grönsaker och fetaost. Känner mig väldigt onyttig efter några veckor på vägarna...