Sök

Julbord

 

Efter jobbet igår bjöds hela förlaget på julbord. Det var trevligt att umgås över lite julskinka och jag tror att alla åkte hem väldigt mätta och nöjda. Min favorit var nog laxen! Jag hade tänkt ta ett foto hit till bloggen men det var helt enkelt för gott för att jag skulle kunna komma ihåg att ta upp kameran. Så länge bjuder jag på två bilder från mitt skrivbord, lite julfint har jag väl fått?

 

PS. Håll utkik här om några dagar så ska ni få se en riktigt fin bild..

 

/ Therese

Igår njöt vi av god mat tillsammans

Kaffemaskinen - ett hett diskussionsämne

Efter ledigheten vid jul och nyår kom vi tillbaka till redaktionen och möttes av en stor förändring. Vi hade fått en ny kaffemaskin. Med touch-skärm! En kaffemaskin som verkar ha oändligt många val. Snacket började direkt om vilka val som var bäst. Hur mycket ska man höja styrkan? Vad är egentligen en Espressochoc? Som den kaffeexpert som jag själv utnämnt mig till, tog jag saken i egna händer. Jag dricker ganska mycket kaffe och har nu stenkoll på de bästa alternativen. Åtminstone om man som jag gillar kaffe som nästan fräter sönder kaffemuggen! Kaffe ska vara starkt helt enkelt.

 

Hur tycker ni att kaffe ska vara? Och hur gör ni när ni är ute och reser?

 

/ Therese 

Vi har fått en ny kaffemaskin och möjligheterna är oändliga.

Vägavgifter ger blandade känslor

Nu verkar det som den principen är bruten. Avgifter för att köra i såväl Stockholms som Göteborgs stadsmiljö infördes med början för några år sedan. Skälet angavs vara trängseln även om också miljöaspekterna lyftes fram. Problemet i varje fall i Stockholm är att alternativa vägar saknas och därför avgiftsbefriades Essingeleden. Det kunde, framfördes det, inte vara rimligt att den som bara ville passera Stockholm skulle tvingas betala en avgift för att köra på en av Sveriges viktigaste vägar. Av samma skäl är boende på Lidingö befriade från avgift om utfart ur skattezonen, där en av passagerna skall vara vid Lidingö, sker senast 30 minuter efter infarten då Lidingöborna annars inte skulle kunna nå det avgiftsfria vägnätet.

När det gäller Essingeleden talas det inte om några sådana alternativ vilket innebär att det endast är utlandsregistrerade fordon som "klarar sig" från avgiften. I sammanhanget kan väl nämnas transportsektorns många utländska långtradare gentemot våra svenska konkurrenter. Säkerligen inget som uppskattas av de svenska företagen.

Om denna avgift kan man ha många olika uppfattningar, det som är det viktiga är principen. Ska vi ha ett avgiftsfritt vägsystem i Sverige? I sammanhanget bortser vi från Öresundsbron som är ett specialfall.

I min värld måste en princip vara allmängiltig.

Alltså måste det vara tillåtet för fler städer än Stockholm och Göteborg att nu införa vägavgifter på huvudvägar förbi städerna om de kallas för trängselskatt. Så vad händer om Malmö, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Solna, Uppsala, Gävle och även nordligare städer efter E4:an inför sådana avgifter för svenskregistrerade fordon. Kan vi då längre tala om ett avgiftsfritt vägsystem när det gäller Sveriges viktigaste transportled E4:an?

Av detta skäl kan detta regionala beslut få mycket långtgående konsekvenser för alla bilister i Sverige. Även om man bara avser att lämna den zon som möjligen lider av trängsel.

Frågan är om detta främjar miljön och inte bara ytterligare fördyrar för kollektivet bilister. För den extra miljard som beräknas komma in via den nya avgiften inklusive tariffhöjningen måste ju betalas av någon. Och det blir inte längre bara av de som bor i Stockholmsregionen. Det blir i fortsättningen av alla som kör svenskregistrerat vid färd söder- eller norrut i regionen då vettiga vägalternativ saknas. Möjligen skulle man kunna tillägga, något vid sidan om principen, att då någon redan är inom den avgiftsbelagda zonen kan man köra dit man vill, även till Stockholms citykärna, utan ytterligare avgifter. Troligen inget som minskar trafiktrycket i innerstaden. Om det nu är det politikerna är ute efter.

Bättre vore i så fall med ett beslut om att vägar numer kan, eller ska, finansieras med vägavgifter. Oavsett var. I så fall lär diskussionen säkerligen bli livlig och även bilskatten komma upp på dagordningen. Inte som här när principen bara sopas under mattan.

Det betraktades länge som en självklarhet att Sverige skulle ha ett avgiftsfritt vägsystem. För att kunna ha det så accepterade bilister såväl bilskatten som hög bränsleskatt.

En härlig kväll vid kartan

Finns det något mer spännande så här års när väderleksrapporterna talar om en blandning av vinter och höst än att planera nästa sommars semester? Drömma om vackra platser som inte behöver ligga så långt bort men som ändå kan ge en exotisk känsla. Andra nöjer sig inte med det utan vill än längre, kanske till Sydeuropas värme i stället för snön och kylan här hemma medan några säkert skyr utlandet som pesten oavsett årstid.

Själv har jag älskat att resa runt i Europa sedan åtskilliga år och hittat otaliga udda platser runt om i Europa. Jag har säkert missat ännu fler så jag tar gärna emot tips på sådant som inte alla förväntas känna till.

Som du kanske märkt har jag försökt hjälpa dig på semestertraven med några spännande restips från i första hand Tyskland. Nej, det kommer inte att bli bara Tyskland. Inte alls. Det finns mycket intressant i Sverige också. Och i Europa i övrigt för den delen. Men eftersom jag vill få dig till att åka lite mer i Europa kommer du snart att förstå varför jag tjatar så mycket om Tyskland just nu. För oavsett vart du ska känns Tyskland som ett måste och jag kommer att knyta ihop säcken genom att ge dig några vägtips som jag hoppas du sent kommer att glömma. Lite senare kommer jag att ge dig tips från andra delar av Europa och förslag på vilka vägar som kan vara lämpliga för att ta sig till dessa platser. Dessutom kommer det att bli motsvarande restips även i Sverige. Lite hjälp på traven för dig som inte rest så mycket på det här sättet eller bara tycker att det är spännande att se vad jag föreslår. Kanske våga ta steget att åka iväg om du inte åkt runt på egen hand tidigare. För det finns väldigt mycket spännande att upptäcka!

Så häng med efterhand så kanske du får något att fundera på till nästa års semesterresa!

Jo just det. Om inte alltför lång tid som kommer vi att ändra utseende på sajten. Och då kommer det bli ännu lättare att följa med på semesterförslagen även om du redan nu kan hoppa mellan artiklarna genom att klicka på relaterad artikel. Så nu vet du att du har något mer än bara artiklarna att se fram emot!

Snöstorm, vindtjut i stugknuten och en värmande brasa som sprakar. Kanske en liten drink och ljus på bordet. Och så en karta där sommarens drömresa kan ritas in. Vad mer kan man begära?

Pensionärsrabatt...

Mitt i Englands hjärta, mitt i Cotswold med ett böljande jordbrukslandskap och småstäder byggda i den typiska gul-röda stenen från trakten. Mitt i detta en liten campingplats, Winchcombe.
Hittills har jag betalat mellan 14 och 25 pund per natt på campingar och jag har gnällt över att här inte finns ställplatser. Nu modifierar jag mina åsikter lite.
Winchcombe är en av av cirka 100 campingplatser som ägs av en av de två stora brittiska klubbarna, Camping and Caravanning Club.
Företåndaren på Winchcombe frågar efter mitt CCI-kort. Alltså Camping Card International. Jag har ett sådant (beställs och förnyas årligen via Caravan Club i Sverige, kostar 50 kr).
Det visar sig då att CCI-kortet berättigar mig till ett temporärt medlemskap i den engelska klubben. Utan att jag behöver betala något extra för det.
Som medlem betalar jag 8.65 pund för en övernattning på Winchcombe.
Men inte nog med det!
Föreståndaren frågar om jag är över 55 år, vilket jag måste medge.
Då är jag berättigad till Members age concession rate.
Notan slutar alltså på sex pund, drygt 60 svenska kronor. Då har jag tillgång till campingens alla faciliteter. Om jag behöver el kostar det ytterligare tre pund. Men det behöver jag knappast just nu eftersom det nästan är sommar här. Det ska tilläggas att som icke-medlem hade jag, förutom 8.65 pund fått betala 7.10 pund extra. Alltså 15.75 pund.
Detta är första gången i mitt liv som jag får pensionärsrabatt. Vilket stämmer till lite eftertanke...
Hur som helst så har jag nu tillgång till CCCs campingar i hela landet och inte minst till många hundra Certified Sites. Alltså klubbens egna "ställplatser" på gårdar, pubar och liknande ställen.
Jag ska förstås försöka ta reda på om den konkurrerande klubben, The Caravan Club, kanske har motsvarande förmåner för oss tillfälliga besökare.
Dagens lärdom är alltså att skaffa ett CCI-kort när du ska ut.

På hemväg

29° varmt och åska i Belgien.
En sval natt i Eifelbergen på ställplats.
Solgassig Autobahn A1 åt nordost.
Vägbyggen men inga köer trots intensiv helgtrafik. Lastbilsfritt.
På klassiska ställplatsen i Heiligenhafen, där A1 slutar numera, håller påskfirande husbilister på att bryta upp efter en vacker helg med sommarvärme. Ställplatsens alla rutor och ytterligare några improviserade fylldes snabbt.
Heiligenhafens alla restauranger var också överfulla. Kvällsbrisen från den iskalla Östersjön var sval och det gick knappast att sitta ute.
Men jag fick min schnitzel och min portion sparris. Med hollandaisesås.
På ställplatsen kom jag i samspråk med lantbrukarparet Gunnel och Jan-Börje Gustafson från Tibro. De berättade om en fin helgutflykt till norra Tyskland. De är ju dessutom prenumeranter på vår tidning, så de platsar förstås på en bild i min blogg.
Hörde också att det nu pågår namninsamlingar på Heiligenhafens ställplats för att förmå kommunen att hitta ett bra alternativ  till nästa säsong. Då stängs ju den nuvarande ställplatsen. Till sorg för många trogna besökare, inte minst bland svenska husbilister.
Men under 2011 finns ställplatsen alltså kvar, kanske med något färre platser framöver. Så passa på...
På hemväg efter en fin tripp. Återkommer med en utförligare rapport i tidningens majnummer, framförallt från England.

Saknaden är stor

REDAKTIONSBLOGGEN
Visst vore världen en tristare plats utan konst? Nu är väl inte dagens husbilar att betrakta som konstverk med sin oftast enahanda fyrkantiga design. Men, det har inte alltid varit så. Kolla in den här som gick att köpa 1941!

Hobbys modellprogram har förändrats en hel del senare åren och nu är det framförallt mellanstora halvintegrerade bilar som ­fokusen ligger på. Det finns även några alkovmodeller och även några populära plåtis­modeller.

Alla modeller är nuförtiden baserade på Fiat Ducato till skillnad från tidigare då bland annat Ford och Renault fanns i sortimentet.

De halvintegrerade modellerna heter Optima och har underserierna De Luxe och Premium. De Luxe är den lite billigare varianten och Premium är, precis som det låter tänkt att vara, ett exklusivare val. När vi säger lite billigare så menar vi verkligen det för det skiljer bara 10 000 kronor mellan två ­motsvarande modeller.

Visuellt sett är de väldigt lika sånär som på bakpartiet som är lite rundare och mer stajlat på ­Premium. I utbudet finns även tre modeller med beteckningen V vilket står för van. Det innebär att det i princip är halv­­int­egrerade bilar i plåtisstorlek. Många av modellerna kan även fås med nedsänkbar taksäng.

I förarhytten är vyn mycket bekant för oss som kört många hus-bilar, åtminstone bortsett från ratten.

Bakifrån finns inget som avslöjar att chassit kommer från Citroën och inte Fiat.

Logotypen som föreställer två kugghjul designades av André Citroën, den har prytt det franska företagets bilar i nästan hundra år. Företaget grundades 1919.

Bakifrån finns inget som avslöjar att chassit kommer från Citroën och inte Fiat.

Logotypen som föreställer två kugghjul designades av André Citroën, den har prytt det franska företagets bilar i nästan hundra år. Företaget grundades 1919.

Förarmiljön känns igen från andra baserade på Fiat Ducato. Notera nya automat­spaken.

Tack vare det ­smidiga formatet är det lätt att hitta ­platser att stanna på.

Tack vare det ­smidiga formatet är det lätt att hitta ­platser att stanna på.

När Mikael och Eva kom ut ur sin husvagn stod polisen ­utanför. Även grannen hade haft påhälsning.

De hemgjorda hundburarna blev godkända av dess brukare. Varje bur rymmer två hundar vardera. I år planerar de att riva burarna och istället montera en nyinköpt bur som är anpassad för husbil och rymmer upp till åtta hundar.

Hur effektiv är släpvagnsassistenten egentligen? En kontroll med tidtagarur ger klart besked. Johan Dali sätter sig bakom ratten i Passat. Att backa en viss sträcka utan släpvagnsassistenten inkopplad tar honom 20 sekunder. Med systemet inkopplat backar han långsammare, men säkrare. Det tar 57 sekunder. 

Vi byter förare och jag hoppar in bakom ratten på Passat. Det är mycket svårare än man tror att backa rakt bakåt. Släpvagnen viker sig lätt och då får man som förare parera för att räta upp ekipaget. Ibland får man också rulla fram för att få husvagnen att gå rakt. Sådant tar tid. Det tar mig 2 minuter och 23 sekunder att backa samma sträcka, med vissa förarmisstag. Med släpvagnsassistenten inkopplad gör jag samma sträcka på minuten jämnt. Systemet utjämnar alltså skillnaden i erfarenhet hos olika förare. 

Backar man för fort slås systemet av, gränsen går vid cirka 5 km/h för Volkswagen och 9 km/h för Land Rover. Släpvagnsassistenten är till för att backa säkert, inte för att slå ­hastighetsrekord. 

Land Rover gör inte bort sig när det gäller att backa rakt bakåt. Bilen saknar dock Volkswagens effektiva snabbkommando att dra reglaget rakt bakåt.

På gränsen mellan ­Härjedalen och Västerdalarna ­ligger ­Högvålen ensligt ­beläget.

7. Talk på vindrutetorkarna som sedan fälls upp gör att de inte fryser fast mot rutan samtidigt som torkargummin hålls fräschare.

Efter köket följer sovrum och badrum, det går att dra för två skjutdörrar för att göra bakre delen privat. Innan sängarna tar vid finns det garderober på var sida i bilen.

De är bra upplysta och bägge är 50 cm breda och ungefär 60 cm djupa. Inredningen kan varieras mellan hyllplan och klädstänger.

Båda sängarna är 200 cm långa och 75 cm breda vilket är generöst. Sängarna är riktigt sköna och gedigna och det går att resa respektive huvudände.

En hel natt hann jag inte sova i sängen men väl en skön middagslur.

Sängarna kan resas och under är det tydligt att det är kunniga snickare som stått för bygget med riktigt virke som fogats noggrant.

Det finns gott om plats här under och utrymmena nås även utifrån. Under vänster säng hittar vi bilens största enskilda utrymme som är 90 cm djupt som och lika långt som sängen. Luckorna till utrymmet är dock ganska små så exempelvis matbord kan vara svåra att få in.

Förvaringsfickor finns vid båda sängarna och usb-kontakt finns vid vänstra sängen. På andra sidan finns ett 12V-uttag som är tänkt till en tv, då det finns tv-arm och framdragen antennkabel.

Bilarna radades upp på flera parkeringar utanför Caravan Eskilstuna.

Ett kompakt bygge som är förbluffande flexibel, som en fickkniv.