Det beror förstås på vad var och en av oss prioriterar och även om vi kör husbil eller husvagn. Ändå, vågar vi påstå, är årets mest debatterade fråga vägtrafikskatten. Den har förts med utgångspunkt från husbilarnas situation även om en stark dragbil också är berörd.
Det blev kanske ändå inte så dramatiskt som många trodde och har inte heller rubbat intresset för husbilar. I skrivande stund visar försäljningsstatistiken på en ökning runt sexton procent och även om siffrorna innehåller en viss osäkerhet är det en fortsatt kraftig ökning. Att siffrorna föll efter halvårsskiftet var väntat, många handlare registrerade sina lagerfordon för att kunna erbjuda spekulanterna skattebilligare husbilar under hösten. Därför kommer nästa års siffror också att bli svåra att använda i jämförelsesyfte, något som kanske inte ska misstolkas som ett svalnande intresse när det inte spelar någon roll om husbilen levereras före eller efter halvårsskiftet. Först vid utgången av 2019 lär någon med säkerhet kunna säga något om utfallet. Även övriga länder i Europa redovisar höga försäljningssiffror och vi har skrivit om exempelvis Danmark som trots låga absoluta tal kan skryta med den högsta procentuella tillväxten medan norrmännen nöjer sig med att slå sitt eget tidigare rekord. Sveriges starka försäljning har i varje fall gett spännande spår i statistiken och Ducato är nu en av de vanligaste bilmodellerna, kolla in den överraskande statistiken! Att bilarna blir fler kom också att märkas på nummerskyltarna vars sista siffra numer även kan vara en bokstav.
Husvagnarna ligger i stort sett still så det är inte ett skifte från husvagn till husbil. Under våren såldes något färre husvagnar än 2017 men det tappet har tagits igen under hösten så att totalsiffran ser ut att bli någon enstaka procents minskning.
Sammantaget ser 2018 ut att bli ett av de starkaste åren på 2000-talet för fritidsfordon, kanske till och med det allra starkaste.
Baksidan av denna ökning av fritidsfordon är att det börjar bli fullt på både ställplatser och campingar. Det anläggs allt fler ställplatser men utbyggnaden räcker knappt till. Ett gott initiativ har varit att Gotland vid den senaste upphandlingen av småbåtshamnarna krävde att dessa för att komma ifråga även skulle erbjuda ställplatser vilket innebar att det blev sju nya varav en i Visby. Andra har drabbats av protester från grannar och blivit föremål för juridisk prövning som Grönhögen vars ställplats nu ser ut att få fortsätta på den nya ytan, strax bredvid den gamla. På vissa ställen utomlands har lokalbefolkningen tröttnat och infört restriktioner. Dock ordnar lantgårdar och liknande platser allt oftare gratis ställplatser, ofta utan direkta faciliteter men de flesta klarar sig gott med bilens utrustning i ett par dygn. I Danmark har ett par startat en tjänst som listar alla avgiftsfria ställplatser vilket väl får sägas vara ett gott initiativ och i maj kommer vår populära ställplatsguide med mängder av platser. Känner du till någon som ännu inte är med mailar du förstås till oss och tipsar på stallplats@husbilhusvagn.se!
Campingarna fortsätter att bli lyxigare och de stora aktörerna bygger ut, både till antal och standard så att de allt oftare får betraktas som resorts medan frågan om campingarnas regelverk kom att ifrågasättas. Det gör även att diskussionen om husvagnar på ställplatser fortsätter att skapa motsättningar, inte alla husbilister vill ha den höga standard som campingar allt oftare erbjuder och många husvagnsägare vill ha billiga och enklare övernattningsmöjligheter. De så kallade spiketälten kräver allt oftare bygglov och även vanliga campingars långliggare får motsvarande problem. Däremot kanske det blir lättare att koppla på husvagnen framöver eftersom det tagits fram ett helautomatisk system, tryck på knappen och bilens autonoma system gör resten.
De allt kraftigare restriktionerna för att köra dieseldrivna fordon i städer gör det successivt svårare att hitta centralt belägna ställplatser när det gäller större städer på kontinenten. Några reella utsläppssnålare motoralternativ har väl ännu inte dykt upp även om det redan i januari börjar säljas en eldriven husbil. Nackdelen är dock räckvidden, initialt talas om 20 mil vilket är i kortaste laget för de flesta. AL-KO har visat upp en hybridteknik medan andra fabrikanter har visat upp bränslecellsdrivna versioner men dessa finns ännu inte till salu, även om Volkswagen säger att det bara är att trycka på knappen för att starta produktionen och Mercedes kontrar med sin Sprinter. Fördelen med bränsleceller är att de blir räckviddsoberoende på samma sätt som de dieseldrivna idag. Problemet med alla alternativa drivsystem är att systemen är tunga och för att lösa det problemet tillåter nu EU en ökning av totalvikten på B-kortet till 4 250 kilo men bara om fordonet är ett nollutsläppsfordon och fraktar gods. Ändå är det en öppning som kan bli revolutionerande för husbilsbranschen och Norge anammar från början av nästa år. I Österrike kan det dessutom bli olika hastighetregler beroende på drivkälla. För att nu kunna veta vad man ska tanka infördes nya symboler som ska matcha mellan bil och pump. Det ska bli spännande att se vad 2019 har att erbjuda, kanske blir världspremiärerna på de stundande mässorna extra intressanta.
När det gäller gasol har det tagits fram en ny tillverkningsteknik som gör att det möjligt att framställa miljövänlig gasol medan palmolja inte längre får blandas i så kallad miljövänlig diesel, något som regnskogarna säkert tackar för.
Miljözonerna har som sagts brett ut sig och vignetterna, tillstånden, blir allt mer svåröverskådliga. Om inte varje stad så i varje fall varje land har sina egna regler, tillstånd och märken. Det finns numer en tjänst som sammanfattar denna djungelliknande flora för att missa någon lokal regel kan bli dyrt. Att man snart knappt kan se ut genom vindrutan om man gör en rundtur genom olika länder har ännu inte bekymrat våra makthavare men problemet har i varje fall börjat diskuteras, en samordning vore minst sagt välkommen.
När det gäller motorvägarna finns ändå en politisk vilja och ett principbeslut har tagits. Kanske kan vi se fram emot ett gemensamt EU-system inom rimlig tid men de aviserade avgifterna på Autobahn 2019 blev inte av. Våra vanliga svenska vägar har drabbats av problem när beläggningen har släppt och orsakat ett stort antal skador på passerande bilar medan halkvarningssystem där privatbilars system används för att öka säkerheten och VTI har startat ett projekt. När det gäller varning för utryckningsfordon införs ett system som varnar berörda fordon via 5G-nätet. Norge provar ett nytt grepp när det gäller i vilka körfält tunga fordon, inklusive husbilar, får köra i vilket ska förbättra både säkerhet och framkomlighet. Att de dessutom byggt en skönhetsprisad fyrfilig väg får ses som en extra bonus. Här i Sverige har det nya systemet för de som ska betala trängselskatt eller broavgifter skapat bilägare problem och många har fått betala häftiga förseningsavgifter.
De nya lastreglerna som Transportstyrelsen aviserade för två år sedan på mässan Caravan Stockholm kom av sig. De är inte stoppade men lär ligga på regeringens bord, något som inte låter lovande nu när dessa taburetter står obemannade. Vågar vi hoppas på en lösning 2019? Kort går det ut på att överlasten ska räknas mot totalvikten och inte lastvikten vilket vore både en rättvis och välkommen ändring. Andra länder har dock andra regler och böter, skillnaderna är stora.
Rattsurfningslagen lever inte upp till förväntningarna, alltför många tror fortfarande att det är viktigare med SMS än själva bilkörningen. Både Norge och Danmark skärper lagstiftningen och inför prickar i körkortet för de som inte kan lägga telefonen åt sidan medan de kör medan vi i Sverige fortsätter att enbart utdela böter om det inte är en läsplatta för då är det troligen tillåtet. Utbildningen för B-kort har visat sig ha allvarliga brister, under hälften klar numer proven i första omgången och fusket är utbrett men Transportstyrelsen svarar nu med att utreda en total översyn. Även regelbundna hälsokontroller vid förnyelse av körkort har diskuterats men Transportstyrelsen kom fram till att det inte finns några skäl för det, äldre förare har inte någon påvisbart högre olycksrisk. Att det däremot fortsatt är farligare att färdas utan bälte fastslogs igen och synprovningen visar på skrämmande resutat när det gäller förares synskärpa men vi kan ändå glädja oss åt att bilarnas ljus blivit allt bättre även om många luras att tro att systemen med automatisk påslagning fungerar problemfritt. Nästan lika problemfritt verkar det vara att passera en fartkamera i för hög hastighet, 99 procent lagförs inte och en man blev friad trots att han inte hade behörighet att köra sin tunga husbil.
Säkerheten på våra vägar fick sig en knäck under 2018 när antalet omkomna och skadade började öka igen och antalet alkoholpåverkade som är inblandade i olyckor är stort och därför föreslogs en ny yrkesgrupp för att kontrollera detta. Från 2021 blir det lag på att alla nya bilar ska vara utrustade med autobroms, filhållningsassistent samt backkamera eller backradar.
Det ska i varje fall bli tystare i bilarna framöver, ett nytt isoleringsmaterial med grafen som bas har tagits fram vilket ska göra bilar 17 procent tystare. Särskilt tyst var det nog inte i Åke Larssons traktor som vi utnämner till att ha gjort årets bragd i och med att han körde sin husvagn med sin traktor (!) tur och retur Skåne / Nordkap. 700 mil!
Det var lite om vad vi skrev om under 2018, nu börjar ljuset återvända och vi blickar fram mot ett intressant 2019. Självklart hoppas vi att du fortsätter följa oss!
P.S. Du har väl inte missat att ge dig själv eller en vän en prenumeration på tidningen i julklapp?